Den första feministiska Disney-filmen!

Brudarna i Disney-filmer, vi har diskuterat dem förut här i bloggen. De är för mig representanter för hur föreställningar om kön och sexualitet vävs in i våra liv redan som barn.

Det är därför jag ständigt finner dem så intressanta. För att de sitter på så mycket makt, mer än vad vi kan förstå. Små barn kollar på Disney-filmer, och andra barnfilmer, religiöst.

Vad gör det med dem?

Jag är övertygad om att de föreställningar om kön och sexualitet som reproduceras i dessa filmer även reproduceras i barns medvetanden. Filmerna påverkar, likt all annan populärkultur, vilka tankeutrymmen barn får kring kön och sexualitet.

Disney är självfallet inte ensam som bov, de är bara en representant för en gigantisk industri. Men just för att de har en sådan maktställning inom barnens värld är det alltid intressant att problematisera de bilder de visar oss.

För jag är jävligt less på dessa Disney-filmerna som så ofta presenterar en könsstereotyp heteronormativ überromantisk bild av svaga passiva kvinnor och de aktiva mäktiga män som räddar både dem och världen.

Visst finns det undantag i Mulan och Pocahontas till exempel. Men jag vill se riktiga alternativ. Sådana som omkullkastar allt totalt. Kvinnor som kastar bort glasskon, hoppar ner från tornet själva och som skiter i att vänta på någon prins jävla kyss.

Filmer som låter kvinnorna stå för revolutionen.

Mina böner besvaras i filmen nedan. Det är en ihopklippt trailer, en mash-up med kommande filmen Sucker Punch (som tydligen är en riktig sexistisk film har jag nu fått lära mig) och klassiska Disney-filmer som nu har redigerats ihop på ett helt nytt sätt.

Om jag försöker överkomma Sucker Punchs anti-feministiska utgångspunkt så porträtterar trailern nedan något annat. Nu är plötsligt Askungen, Belle och Ariel trötta på sina trista liv och ska rädda sig själva. De ska slå sig ur sina bojor och bli fria. Som taglinen lyder ”Reality is a prison. Your mind can set you free.”

Även om denna trailer inte är för någon riktig film så visar den ändå hur alla dessa Disney-filmer hade kunnat se annorlunda ut. Där kvinnorna är de aktiva och aggressiva hjältarna som var för sig och tillsammans sätter igång en revolution.

För jag tror ju att den femte saken de måste hitta, det som är ett ”mysterium” och hela poängen i trailern, är feminismen. Jag tror att de måste hitta själva anledningen till varför de kämpar.

Insikten att feminismen är det enda som kan frigöra dem. Tänk er, den första feministiska Disney-filmen! Vilken politisk sprängkraft det skulle vara om alla Disney-brudarna bröt sig loss på riktigt.

Oh well, vi kan ju alltid låta dem, i vår fantasi.

40 reaktioner till “Den första feministiska Disney-filmen!”

  1. Ja tänk om de kunde göra en actionfylld disneyfilm med en hjältinna som inte är fixerad vid att vara vacker eller träffa en karl! Vad coolt det hade varit.

      1. tildaf, såg det också. troligtvis för att sucker punch, filmen hon har slagit ihop med disney-filmerna verkar vara en skitfilm.

  2. Ja nu kommer i stället Disney’s ”Mars needs moms”, som handlar om att barnen på Mars inte klarar sig utan sina kvinnliga, ömsinta, omhändertagande, vårdnadshavare. Till skillnad från papporna! Som ju vill bränna sina barn levande eller något.

  3. Jag bara älskar Disney ”trailern”! Men den är gjord efter trailern till Sucker Punch… I den lyser kanske inte feminismen lika starkt… Se länken

  4. Jag hade sett Sucker Punch-trailern innan jag såg inlägget, och pallade inte se klart hela för jag tyckte den var för vidrig. (Ta aldrig fighten om du inte också kan göra det i lösögonfransar, kort kjol och i sexiga poser…) Vilket gjorde att hela det här inlägget föll för mig, även om jag ju tycker du ar helt rätt i sak. Men det är så stor skillnad på att göra en film med tjejer i huvudrollen FÖR tjejer, och att göra en film med tjejer i huvudrollen för män.

    Till det tragiska hör att när jag satt och kollade trailar igår på apples trailer sida så hade verkligen alla filmer män i huvudrollen (jag räknar sucker punch bland dem..), utom en, som så klart handlade om en ung kvinna utsatt för en pedofil, eller snarare om hennes familj och hur de hanterar det. Blev lessen i ögat av det identifikationsutbudet.

    1. lisa, hade insett att det var en mas-up med den filmen och håller helt med om att sucker punch verkar vara skit. håller med om att det behövs filmer som inte utgår från en manlig blick och tänkt publik. men tycker den nya disney-trailern försöker visa på att det går att skapa alternativ av skit.

  5. Vad Disney har producerat som helt och hållet vänt upp och ner på min värld i alla fall är ju Pantertanter.

    1. simon, just det! älskar pantertanter. fast disney tror jag inte producerade, utan bara distributerade serien, men gott nog. disney är inte djävulen, bara jävligt ojämna.

    1. visselpaj, ja det är jävligt tröttsamt då de få alternativen dränks i samma könsstereotypa bilder.

  6. Mulan är bra tills hon tackar nej till den politiska makten för att hon känner att hennes plikt är i den traditionella kvinnorollen som maka och vårdare 😛

    1. sannabell, ja suck. även i berättelserna där kvinnan får vara stark och aktiv vågar de inte ta det hela steget ut.

  7. ”they locked me away” – in a prison with totally hot babes, sexy clothes and make-up… *dör* Och inte hjälpte det när en man bakom mig på bion säger ”skulle inte ha något emot att vara vakt där höhöhö”…

  8. Bortsett från att huvudtesen i ditt inlägg är ensidig och tjatad till döds (jfr. tex http://michaeleriksson.wordpress.com/2010/07/16/disney%e2%80%99s-princesses-and-the-wishes-of-women/ ) så är den tolkning man har av filmer mycket starkt beroende på vilket perspektiv man anlägger och vilka förväntningar man har—det finns tex, hur absurt det än kan låta, folk som hävdar att Star Wars skulle ha för mesiga tjejer… Av denna grund är det i sig tveksamt att tala om tex ”feministiska Disneyfilmer”.

    Ett mycket bra exempel på detta är slutet på Tangled, den senaste Disneyfilmen: Hjälten klipper av hjältinnans hår (för att stoppa den onda häxan), med följd att hon får en brown pagefrisyr (att jämföra med flera meter av guldhår ett ögonblick tidigare) och förlorar sina superkrafter. Sedan lever de lyckliga i alla sina dagar.

    Detta kan man nu tolka på åtminstone två sätt:

    1. Romantiskt: Hjälten såg mer i hjältinnan än bara hennes utseende och hår, och älskade henne trots frisyren. Genom att klippa hennes hår bevisade han sin kärlek som äkta.

    2. Patriarkatiskt: Hjälten berövade hjältinna hennes förmågor och ”empowerment”. Hårklippningen var en symbolisk förtryckarakt.

    1. michaeleriksson, självklart är mitt inlägg skrivet utifrån ett visst perspektiv, det är ju så med alla åsikter! ens åsikter grundar sig på ens ideologi och värderingar. och självklart delar inte alla människor samma perspektiv. jag anför ett feministiskt perspektiv som jag tror på och tycker är relevant. att du anför ett annat och tycker mitt är ensidigt och så vidare, det är helt ok. för som sagt, det går att göra vilka tolkningar man vill beroende på vilket perspektiv man har.

      1. Jag tror att du missar poängen jag ville peka på: Om man tar en given film (bok, tv-serie, …) och ser den under förväntningen att ett visst budskap ska finnas eller en viss världsbild återspeglas—då finner man i dem flesta fallen just det man förväntar sig. För att ta ett exempel i andra riktningen (så att du inte känner dig träffad): MRAs gnäller ofta över tv-serien ”Sex and the City” och det meddelande att kvinnor är starka och män är dumsnutar som de upplever. Orsaken är att de bara ser dem aspekter där män porträtteras dåligt. Med ett mer objektivt öga ser man dock att även kvinnorna porträtteras på ett mycket ofördelaktigt sätt (tex genom att vara fixerade vid män, att vara drivna av rädslor och andras förväntningar, eller att inbilla sig att ”Manolo Blahniks” är något värt att lägga tiotusentals dollar på).

        På samma sätt gör feministerna väldigt ofta tolkningar av olika filmer (osv.) eller faktiska händelser/omständigheter som är alltför ensidiga. Jfr. även tex http://en.wikipedia.org/wiki/Hostile_media_effect och http://en.wikipedia.org/wiki/Confirmation_bias

        Mer i allmänheten har du helt säkert rätt i att vi alltid påverkas av perspektiv, ideologi, osv. Men: Detta betyder inte att vi ska luta oss tillbaka och låta dessa styra. Tvärtom bör vi försöka att lösgöra oss från dessa faktorer när vi betraktar olika frågor, och härigenom komma objektiviteten ett styck närmare. (Märk att detta gäller även om en total objektivitet är ett ouppnåeligt ideal—vi kan fortfarande bedriva skademindring och göra vårt bästa.)

      2. michaeleriksson, fattar vad du menar, men bara för att man antar ett feministiskt perspektiv till exempel betyder det inte, i alla fall inte för mig, att jag ”måste” hitta vissa saker när jag ska analysera något. det betyder bara att jag med en viss analysförmåga ger mig på ett material.

        jag vet inte om jag tror att det går att ens hitta en sorts ”objektiv” sanning, eller ens komma den nära, allt är tolkningar som är subjektiva. det viktigaste tror jag är att vara öppen för andras tolkningar och analyser och stöta och blöta dem precis lika mkt som man gör med sina egna.

        visst förekommer det slentrianmässiga analyser, oavsett vilket perspektiv man talar om, och det åtgärdas bäst genom en öppen diskussion. sedan skulle jag hävda att det är de icke-feministiska, vilka är dominerande, analyserna som är de mest slentrianmässiga då de saknar problematisering av kön och sexualitet t ex.

      3. ”det viktigaste tror jag är att vara öppen för andras tolkningar och analyser och stöta och blöta dem precis lika mkt som man gör med sina egna.”

        Just avsaknaden av detta är en av huvudkritikpunkterna mot feminster, genusvetare, osv. Öppenhet för andra synvinklar, åsiker, tolkningar, m.m., saknas i regel. Även ett kritiskt tänkande över dem egna åsikterna verkar vara sällsynt (alternativt är det förmågan, inte viljan, som saknas).

        ”de icke-feministiska, vilka är dominerande, analyserna som är de mest slentrianmässiga då de saknar problematisering av kön och sexualitet t ex.”

        Du förutsätter här att just kön och sexualitet skulle vara de med bred marginal viktigaste aspekterna, vilket jag absolut inte kan hålla med om: Människan, livet, och samhället är så mycket mer. Även att feminister (osv) gärna överfokuserar på just ”genus” är ett problem som gör deras resonemang och perspektiv alltför begränsade. Härutöver är det ett felslut att ge feministerna monopolet på tankar om dessa teman: Att man förkastar astrologin betyder inte att man låter bli att studera stjärnorna—bara att man hellre vill se astronomi.

        (”Problematisera” är förövrigt ett pseudo-intellektuellt o-ord. Om du ser det i tex en filmkritik, låt det tjäna som en varning att tänka extra kritiskt om texten.)

      4. michaeleriksson, jag tycker det är lite trist att du generaliserar så kring feminister genom att påstå att ”feminister” och inte ”vissa feminister” är som du beskriver. det gör att du inte verkar vara öppen för andra åsikter, speciellt inte om de skulle komma från en feminist.

        den kritiken du riktar mot ”feminister” kan du förresten rikta mot alla rörelser, egentligen. öppenhet och självkritik är sällsynt överlag, inte bara hos vissa feminister.

        visst kan fokus på kön och genus överdrivas av vissa i vissa sammanhang. men för mig som feminist handlar analyser av kön om att hitta strategier som gör att den maktordning som är knuten till kön ska kunna raseras. det är därför jag är feminist.

      5. o ”jag tycker det är lite trist att du generaliserar så kring feminister genom att påstå att ”feminister” och inte ”vissa feminister” är som du beskriver. ‘

        Här gör du ett riktigt självmål: Min text innehåller en rad kvalifikationer och mildringar av ett ”anti-generaliserande” slag, tex ”i regel”, ”verkar vara sällsynt”. Du kan ta gift på att min syn är nyanserad och min insyn god. Jag tycker att det är mycket trist att du griper till en halmgubbe.

        o Alla rörelser har problem med tex självinsikt. Detta betyder dock inte att problemet är lika stort överallt—och feminismen är ett av dem allra värsta fallen. Att Hasse går över gatan vid rödljus innebär inte att Tage kan köra rattfull utan att klandras.

        o ”den maktordning som är knuten till kön ska kunna raseras.”

        Du borde börja med att ifrågasätta om denna maktordning överhuvudtaget finns i en icke-trivial mening. Största delen av dem ”bevis” som typiskt anges är antingen fördomar om män, kvinnor, och deras beteenden eller baserar på misstolkningar av statistik (tex när det gäller styrelseledamöter eller löner). Tro mig: Om världen vore som i feminstisk retorik (glastak, kvinnodiskriminering, våldsepidemier mot kvinnor, osv.) vore jag själv feminist.

        o Som ett tillägg till en äldre kommentar (23 mars 2011 kl. 9:58) avseende ”antar ett feministiskt perspektiv till exempel betyder det inte, i alla fall inte för mig, att jag ”måste” hitta vissa saker när jag ska analysera något. det betyder bara att jag med en viss analysförmåga ger mig på ett material.”:

        Problemet är till stor del just att man inte beskränker sig till att tex ”anlägga ett genusperspektiv” (vilket i teori kan vara en av många legitima vinklar att attackera ett problem), utan just att man faktiskt har en förutfattad mening om utkomsten. (Härtill kommer naturligtvis att det är en fälla att bara använda en av dem många vinklarna.) Ett feministiskt perspektiv har sedan ingenting med analysförmåga att göra, utan handlar om en viss världsbild—och om man utgår från en viss världsbild då har man öppnat dörren för just dem problem jag diskuterar. God vetenskap: Observationer påverkar världsbilden betydligt mer än tvärtom. Pseudo-, proto-, och dålig vetenskap (inklusive genusstudier): Observationer tolkas så att de passar i världsbilden, vilken bara är föränderlig på detaljnivå.

      6. michael, ja visst hade du mildringar, men i bisatserna vilket gjorde att fokus låg på ”feminister”. men whatever, bra att du inte menar alla feminister då det helt enkelt inte stämmer.

        du får tycka att feminismen är en av de värsta fallen med brist på självinsikt. jag håller inte med. jag läser tillräckligt mkt feministisk litteratur och forskning för att tycka att självinsikten och debatten är levande.

        ser det inte som ett vidare bra argument att ”om” världen var som feminismen beskriver den så skulle du också vara feminist. jag tror mer på decennier av feministisk forskning än på ditt omdöme, om du får ursäkta. här har vi helt tydligt olika åsikter, och så får det vara.

        och det sista. jag menar att anlägga ett perspektiv är att få tillgång till analysverktyg för att se vad man kan hitta, det förutsätter inte att man hittar något. om man inte har tillgång till analysverktyg ja då kommer man inte att hitta något i sina observationer. då är ju bara allt som det är och ingen kunskap går att utvinna. det krävs analysverktyg och några av dem kommer från feministisk forskning. om man inte vill använda dem måste man använda några andra.

      7. ”jag tror mer på decennier av feministisk forskning”

        Titta istället på den icke-feministiska forskningen och hur dess resultat ofta skiljer sig radikalt i dem fall en kvantificering är möjlig, så vi hur skillnaderna ofta kan förklaras genom metodiska fel eller medvetna bedrägeri hos feministerna. (Exempelvis när det gäller våldtäktsstatistik eller ”domestic violence”.)

        Om du hade sagt ”genusforskning” (eller liknande) hade du haft ett visst utrymme att spela på. ”Feministisk forskning” är dock med automatik alltför befläckad. (På samma sätt som nationalekonomi har ett berättigande, men inte en hypotetisk ”nyliberal forskning”.)

      8. michael, jag skulle påstå att absoluta huvudparten av genusforskningen även är feministisk forskning, men visst.

        nu skriver du ”feministerna” igen som om alla feminister gör vad du anklagar dem för. sluta upp med det. skapar bara onödiga hinder i diskussionen. för alla feminister eller genusforskare ägnar sig verkligen inte åt det du anklagar dem för.

  9. Jag har inte läst din blogg tidigare utan fick den rekommenderad på grund av det här inlägget. Tycker det är mycket intressant det du skriver och kollade runt lite tidigare på dina inlägg i ämnet.

    Undrar om du har sett Barbie-filmerna? Och vad du tänker om dem? Jag har själv en 5-årig dotter och hon såg sin första Barbie film för att hon hade fått den i present av mormor eller farmor tror jag. Jag var från början helt emot dem för att jag hade en bild av att de filmerna skulle behandla tjejer på samma sätt som Disney (där jag är av liknande åsikt som du). Men jag blev positivt överraskad. I de av filmerna som jag hittills sett är det flickor som är huvudpersonerna i olika äventyrssagor. Flickorna är kompetenta och modiga, de överlista ”det onda” och vinner i slutänden. De manliga karaktärerna får den traditionellt kvinnliga rollen av bifigur och hjälpreda, och/eller ”comic relief”.

    Har du sett dem och har du i så fall någon åsikt? Annars är det ett tips att kolla på dem. Kanske något av det du saknar går att hitta där?

    1. saskiaklang, tack för tipset! nä kan inte säga att jag har kollat på barbie-filmer, just för att jag har förutsatt att de är dåliga och könsstereotypa. men intressant, ska kolla in det!

  10. Hejhej Linus, det här har ingenting att göra med mash-upen, utan bara därför jag tror du skulle gilla en serie som jag följer. Den heter Skins, och jag har ingen aning om vad du kommer att tycka, eller om du redan sett den, men jag tipsar dig att kolla upp den!
    Jag älskar den, det finns en gay kille med och det som är nice är att han är en i gänget, också en av grabbarna, och hans bästa kompis( Dev Patel!) kommer senare ifrågasätta hans sexualitet i ett väldigt intressant avsnitt.

    http://en.wikipedia.org/wiki/Skins_(TV_series)

    1. lydia, ja! såg skins religiöst när den kom för några år sedan. sedan tappade jag intresset på vägen, men gillade den. har ju gjorts amerikansk version nyligen där bögkillen har ersatts av en lesbisk tjej…

  11. Lilo och Stitch.

    Jag tyckte den var underbar! Äntligen en Disneyhjältinna utan getingmidja och som första uppdrag skulle vara vän och dekorativ.

    Och jag skulle vilja ha förmågan att uttrycka mig som Stitch. Tänk att med några meningar få folk att rent fysiskt kräkas! *lol*

  12. Hej. Hört talas om filmen Brave som har premiär iår? Blir kanske en lite annorlunda disneyfilm 🙂

  13. Tänkte bara säga att jag precis fick en idé till en teaterföreställning! Läser teater på gymnasiet och snart ska vi göra egna. Vet du om det finns något annat liknande förutom Sucker Punch? Så jag inte snor något befintligt och kanske använt koncept. tack, tack!

    1. regnskur,åh kul! oj, jag vet faktiskt inte om det finns andra exempel. du gör nog bäst i att googla på det.

Lämna ett svar till Sannabell Avbryt svar