Jag omger mig bara med människor som accepterar och respekterar mig. Människor som har noll problem med min homosexualitet och som säger till dem som har det.
Det känns bra att som i minoritet ha bra heterosexuella allierade som är villiga att kämpa för ens rättigheter. Men hur fint det än är, så är de just allierade, inte bundna till mig av liknande erfarenheter.
De vet till exempel inte om hur det är att känna kravet att komma ut med sin sexualitet, och att sedan tvingas göra det om och om igen.
Självklart är det bra att de slipper det, men det gör ju att de inte fullt ut kan förstå känslan, hur mycket den än beskrivs för dem.
Därför är historien om mannen med användarnamnet Heterogay så fascinerande. Han beskriver sig själv som en 35-årig heterosexuell man boendes i San Francisco. Han säger sig hata all diskriminering och orättvis behandling av hbt-personer.
”I’m straight but if I have a son or daughter that’s gay I’ll be damned if they don’t have the same rights that I do…”
Hans problem är dock att hans familj är ett gäng homofober. Senast han besökte dem började familjen prata om Don’t Ask, Don’t Tell och Heterogays svåger tyckte att bögjävlar borde förbjudas från att jobba i armén.
Heterogay reste sig upp och påpekade att alla förtjänar lika rättigheter. Det var då han insåg att hans familj inte visste om han själv är bög eller inte. Han bor på andra sidan landet, är inte gift och har aldrig presenterat en tjej för sin mamma.
Så helt plötsligt kom han ut som bög för sin familj. Trots att han är heterosexuell.
”My dad goes silent and just leaves the table. My sister calls me a jerk for coming out …my brother in law is pissed. My mother is crying. At this point I decide I’m not going back. I’m going to be gay as far as they’re concerned for the rest of my life.”
Han får därmed uppleva det allt för många hbt-personer tvingas gå igenom: att bli förskjuten av sin egen familj. Att tvingas känna hur familjen klipper alla band, sopar all kärlek under mattan.
Det är lika sorgligt som det är modigt.
”In a way it hurts because I had a good relationship with my mother and father before this – however, I feel strongly that if they don’t love me regardless of my sexuality, then I don’t want them in my life. So here I am…. one of you . I’m ostracized from my family. I’m out of the closet and kicked in the teeth. This is harder than I thought.”
Heterogay har fått känna av känslan det innebär att inte leva enligt heteronormen, och därmed få betala för det. Att kärleken från ens nära och kära är kopplad till om man själv älskar på ”rätt” sätt.
Heterogay kan ju dock, till skillnad från riktiga hbt-personer, fixa allt genom att säga sanningen, och kanske reparera skadan. Men han vill ju inte det. Han accepterar inte att hans familjs kärlek till honom försvinner om han vore homosexuell.
Det är oerhört starkt att vara så principfast och trogen sina värderingar att man inte ens låter blods- och familjeband stå i vägen.
Jag vet inte hur det hjälper hbt-kampen framåt, men det var minst sagt ett nytt sätt att visa sitt stora stöd till den.
Även om det betydde förlusten av sin egen familj.
linus fremin. 
ååh så modigt av honom, det vågar ju verkligen inte vem som helst göra. Va svårt det måste vara att gå ut med det, det hade jag inte tänkt på förrän jag såg filmen ”milk”. Men det är ju egentligen inte konstigt för att jag har tyvärr aldrig fått lära känna en hbt-person på riktig, aldrig kommit i kontakt med någon… men jag lär mig så oerhört mycket av din blogg, verkligen. Tack för att du delar med dig Linus.
Jag kom att tänka på föräldrarnas roll, hur viktigt och stöttande det måste vara för barnet om de verkligen förstod barnets sexualitet.
suzan, tråkigt att du inte känner nog hbt-person, men det lär du göra när som helst!
Det är galet men stort.
julia, verkligen. få skulle ens komma på tanken, färre skulle göra det.
Så sjukt coolt! Jag börjar mer och mer inse vikten av att stå upp för andra och inte bara flyta med i det sociala spelet – som det trots allt är väldigt enkelt att göra, iaf om man är straight.
maria stenlund, det här var ju ett extremt exempel, men jag håller med. vi behöver alla handla mer än bara tala.
Påminner mig, in a small way, om min kompis som gärna tog tillfället att påstå att han var bög när han träffade homofober. Resulterade oftast i pinsamma situationer för homofoberna, men inte sällan blev det aggressivt. Någon gång höll han på att råka ordentligt illa ut.
Han kunde vara en besvärlig typ att gå ut med, ska jag säga. 😉
malinka, haha! coolt, men dumdristigt.
Wow.
raoul, second that.
En hjälte i min värld!
andreas, yes man. och du och alla andra som ständigt står upp för mig är mina!
Det är så stort att veta att det finns människor som inte alltid bara tänker på sin egen maximala nytta, utan faktiskt gör något fint för någon annan bara för att han/hon/hen vill och för att det känns rätt. Hade nästan börjat förlora hoppet!
jennifer, håller med, väldigt inspirerande!
[…] kan inte låta bli att tänka på den heterosexuella amerikanska man som jag skrev om förra året. Som kom ut som homosexuell trots att han faktiskt är […]