Med en tår i ögonvrån.

Jag ser alltid slutet i början. Det är aldrig lyckligt, det är aldrig lyckligt. Med det framför ögonen, hur har kärleken en chans. Han var den första som jag bara såg en fortsättning med.

Och det fortsatte med kyssar under broar, cigaretter på balkongen, två kroppar i ett badkar, fällda tårar i snön, tryckare till Moorestown, ett farväl, ett hej.

Efter så många nätter ihop och isär såg jag bara vårt slut som ett blodbad. Inget annat skulle kunna ta honom ur mitt liv.

Jag drömde en gång att hans skalle hade spräckts. Antingen när den slogs mot bilrutan eller när den slog i marken precis efteråt. Som i en film, blodet som rann rött över vägen. Hans brutna kropp.

Där låg han, mitt livs största kärlek.

Död.

Det var den enda sortens slut jag kunde föreställa mig. Ett där han bokstavligen slets ur mina armar. Ett där han gick någonstans där jag inte kunde gå.

Men livet ville annat, vi ville annat. Till slut. Havet mellan oss blev för stort och mörkt. Vi, och vår kärlek, skulle ha drunknat om vi höll i varandra längre. Så jag släppte hans hand.

Och nu är han jag älskar mest i världen inte längre i den.

I alla fall inte i min.

Och det gör nästan mer ont. Att jag måste hantera att han lever sitt liv utan mig. Och jag mitt utan honom.

Och det gör nästan mer ont. Att jag måste klara av att någon annan kommer att göra honom lycklig. Och någon annan mig.

Och det gör nästan mer ont. Att kärlek ibland inte räcker.

Det gör ont.

Men, varje slut är en ny början. Detta är blott mitt brustna hjärtas första slag utan honom. Kanske kommer det en dag hitta en annan att slå för igen. Någon att älska.

Tills dess somnar och vaknar jag med en tår i ögonvrån.

9 responses to “Med en tår i ögonvrån.

  1. Hej, har letat efter någon blogg med själ och tyngd och så hittade jag hit! Ville bara säga att jag gillar ditt språk. Ciao.

  2. Fan Linus, det här är så jävla sorgligt.
    Ursäkta att jag svär på din blogg, men så blir det när man läser något som berör.
    Varje slut må bara en ny början, men det spelar ju ingen roll när det gör ont. Vad som inte tar död på en gör en bara starkare, nej fasen…det gör en hårdare.
    Tänker och lyssnar i dessa stunder på Väntar av Raymond&Maria.

    • linus fremin

      simon, tack. svär hur mycket du vill. det gör jag. gör mitt bästa för att li starkare och inte hårdare. tiden lär visa.

  3. Upptäckte din blogg idag för första gången. Läser bakåt och blir helt tagen. Du har en fantastiskt förmåga att beröra och från idag tillhör jag din fanclub😉
    Rain

  4. Alltid sorgligt när kärleken i sig inte räcker. Ni kommer att bli lyckliga i framtiden, bara inte tillsammans – vilket suger hårt. Men du vågade älska och hade ett icke-destruktivt förhållande med någon som älskade dig tillbaka vilket bådar gott för framtida förhållanden!

  5. Pingback: Det är när jag faller som den fångar mig. |

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s