När någon blottar sitt hjärta så huggs det i bitar.

Ibland undrar jag över ilskan som möter det såriga. Hatet som möter en människas smärta. Föraktet som möter någons lycka.

Vad som gör att när en människa blottar sitt hjärta så hugger någon det i bitar.

Som att någon skrev att den ville ”skära sönder mitt bögarsle” för att jag skrev en text om att stå öga mot öga med pojkvännen som en gång våldtog mig.

Som att någon skrev att jag ”förtjänade varje bloddroppe” för att jag skrev en text om hur jag blev misshandlad i en relation.

Som att någon skrev att hen skulle se till att jag får ”det olyckliga jävla liv alla äckliga bögjävlar förtjänar” för att jag skrev en text om kärleken till min kille.

Ingen av dessa kommentarer har jag publicerat. Så klart. Det är inte ord som förtjänar att se dagens ljus. Som förtjänar att nå en annan människa.

Ändå skrivs de orden, av någon.

Och mottas, av mig.

Bara för att jag delar med mig av mina smärtor, sorger och lyckor.

Alla dessa ord av ilska, av hat, som någon skriver till mig. Varför? För att jag ska känna av hatet? För att jag ska leva ett liv i rädsla?

För att jag ska börja tro att orden är sanningar?

Jag vet inte. De gör inget av det med mig. Orden bygger inga bon i min bröstkorg. De har inget värde för mig. Ändå finns de där, de går inte att ignorera.

Jag måste läsa dem för att kunna radera dem.

Bara det, bara det.

Ibland undrar jag över ilskan som möter det såriga. Hatet som möter en människas smärta. Föraktet som möter någons lycka.

Vad som gör att när en människa blottar sitt hjärta så hugger någon det i bitar.

Jag har inga svar jag vill tro på.

14 responses to “När någon blottar sitt hjärta så huggs det i bitar.

  1. Jag är så glad att du ändå vågar. Tack, Linus.
    (Nej jag förstår inte heller. Vad som gör att de inte har förmågan att vara trevliga. Allt detta hat, jag förstår inte.)

  2. Tror inte att det handlar om dig.. Inte att de skriver för att de tänker på hur du ska reagera utan bara att folk som har förträngt sin egen homosexualitet hatar det hos andra som de inte vill se hos sig själva. Do you hate her cause she’s pieces of you liksom.

    • åsa, tror inte heller det är mig personligen som stör dem, men likväl är jag mottagaren för hatet, precis som så extremt många med mig.

  3. Det är för jävligt att folk skriver sånt till dig.. och även väldigt paradoxalt för om någon nu inbillat sig att hen hatar bögar så varför då anstränga sig att läsa en bögs blogg om det nu är så förfärligt?! Om du förstår vad jag menar… Jag tycker du har en otroligt fin, vettig och läsvärd blogg ska du veta! Stå på dig. Kraam

  4. För att man själv innerst inne är en liten liten rädd person som också är sårig. Men eftersom man inte tillåter sig att känna det så blir man hotad av andra som öppnar sig och reagerar med ilska och hat.
    Linus, du är fantastiskt klok och fin och gör mycket gott !!

  5. Åh herregud, att någon tar sig tid att formulera sig så i skrift till en okänd person är ju ett slags socialt haveri och säger så ohyggligt mycket mer om dem själva och vilka ostadiga ben de står på. Undrar om de tänker att det exempel de själva visar upp är något bättre och mer eftersträvansvärt än det du representerar. Och som någon tidigare skrev, varför söka upp din sida och läsa överhuvudtaget om det nu stör? Jag återkommer ibland hit. Du skriver på ett sätt som är svårt att värja sig mot om livserfarenheter och tankar som jag kan känna igen mig i och som inte nödvändigtvis handlar om vilket kön eller sexuell läggning man har. Heja dig!

  6. Jag går själv nu genom en kris och jag har märkt att egenskaper eller beteenden jag tyckt sämst om i andra, egentligen alla är sånt som jag själv bär på, men tidigare har försökt förtränga. Sånt som nu först kommit fram. Och det är först nu när jag vågar känna efter på riktigt som jag märker det här. Jag tror alla mänskor speglar sidor vi inte kan acceptera i sig själv på andra, mer eller mindre. Men det gör det inte mer okej för det. Och framför allt inte om det innebär påhopp som de där elaka kommentarerna du beskriver. Jag tror det bästa man kan göra är att se sig själv i spegeln och vara ärlig och försöka acceptera både ”bättre” och ”sämre” sidor i sig själv och i andra. Jag är glad att du fortsätter skriva för du gör det så bra, jag blir berörd av varje text. Och samtidigt inspirerad i mitt eget skrivande, både gällande ämne och sätt att skriva. Och jag tycker du gör helt rätt i att inte publicera kränkande kommentarer.
    Hoppas du skriver länge, länge ännu!
    Och ha en bra dag!

  7. Ofattbart. Oförståligt. Och precis som du skriver så blir du tvingad att läsa för att radera. Orättvist. För hur mycket vi än kan skriva, säga, tänka att det inte betyder något så minns man. Minns vi. Minns jag. Uppskattar att du skriver detta. Och att du skriver överhuvudtaget. Du berikar mitt liv. Mina tankar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s