Bög och hiphop-artist är inte lätt ens i fiktionen.

Jag är bara nördig när det gäller en sak i denna värld. Att följa bögkaraktärer i tv-serier och såpor från världens alla hörn.

Vare sig berättelsen är från Brasilien, Tyskland eller Indien så handlar den ofta om det svåra i att leva ett öppet och lyckligt liv som bög.

Det senaste exemplet, och en av mina favoriter, är historien om Tariq och Kal i den kanadensiska ungdomssåpan The LA Complex.

Tariq är en ung assistent hos en hiphop-producent och vill jobba sig uppåt. Han ombeds hjälpa hiphop-artisten Kal, en före detta kåkfarare som inte har släppt ny musik på flera år.

De båda inleder en hemlig, men också fin och innerlig, kärlekshistoria där Tariq visar Kal vilket kärleksfullt liv de skulle kunna leva tillsammans.

Men Kal vägrar vara öppen med det. Han vet att han som bög skulle förlora sin karriär och hotar och slår därför alla som kan tänkas sprida bögrykten om honom.

I mångt och mycket är detta en stereotyp historia, där en vägrar leva öppet och den andre inte klarar av det, men det nya är att Tariq och Kal båda är svarta och att historien utspelar sig inom hiphop-världen.

Det finns få exempel på bögkaraktärer i tv-serier som är svarta.

Förutom exempel som Julien i The ShieldCalvin i Greek, Keith i Six Feet Under, Omar i The Wire och ensemblen i Noah’s Arc, är det sällan bögkaraktärer är annat än vita.

Just därför är det uppfriskande att se en kärlekshistoria mellan två svarta män, varav båda innehar huvudroller i en ungdomssåpa.

Dessutom när den utspelar sig i en så macho värld som inom hiphopen. Förutom idrottsvärlden är det få ställen som känns så tydligt homofoba som hiphop-världen.

Det är också det som skildras i Tariq och Kals berättelse.

Kal lever i hemlighet för att han känner att han måste. Om han var öppen med sin kärlek till Tariq skulle han förlora karriären, respekten från branschen och kärleken från sin familj.

The LA Complex har bara sänt sin första säsongs sex avsnitt, och det är inte klart om det blir mer än så, så jag vet inte om jag har sett slutet på Tariq och Kals kärlekshistoria ännu.

Där den slutade nu var i den förjävliga homofoba verkligheten. En där kärleken inte alls övervinner allt, utan där rädslan av att förlora sin närhets respekt väger tyngre.

Det är så fruktansvärt hjärtskärande.

Men det är inget jag inte har sett förut. Det är så det ofta slutar för bögar inom fiktionen. Där är bögarna alltid förlorarna, på ett eller annat sätt.

Detta för att fiktionen sägs skildra en homofob verklighet där hbt-personer allt för sällan får leva öppna och fria liv. Javisst är den homofoba verkligheten högst verklig.

Men jag önskar se något annat. Att fiktionen inte är värre än verkligheten.

För en gångs skull.

2 responses to “Bög och hiphop-artist är inte lätt ens i fiktionen.

  1. Tack för att skrev om denna serien, älskar den! Har sett hela första säsongen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s