Kärleken är alltid, alltid större än sorgen.

Jag skriver aldrig för att få tröst. Jag skriver för att sätta ord på mina känslor, tankar och smärtor. För att placera dem utanför mig själv.

För att göra dem lättare att bära.

Trots att jag inte förväntar mig något får jag alltid så fin respons från er läsare. Ni skriver snälla och berörande kommentarer och mejl. Jag tar det som att det jag skriver berör mer än bara mig själv.

I måndags skrev jag en text på min mammas dödsdag. För att markera att 15 år har gått och för att konstatera att det gör lika ont än i dag. En sorgetext, ett tårdränkt brev.

Responsen från er läsare gav mig tårar och tröst.

Jag fick ett mejl från en kvinna som hade läst texten. Hon skrev att hon är döende i cancer och att min text gjorde det lite lättare för henne att ha hopp om att hennes barn kommer att klara sig efter hennes död.

Hon skrev att min ärlighet om min sorg, och den stora kärlek jag har till min mamma, på något sätt fick henne att känna att hennes barn må ha sorg efter henne, men också så mycket minnen och kärlek.

Det var ett djupt berörande mejl som jag fortfarande inte vet hur jag ska hantera känslomässigt. Det är så vackert och sorgligt på en och samma gång.

Det är på en helt annan nivå än att någon bara känner sig berörd. Det är så mycket mer verkligt, för döden är det mest verkliga som finns eftersom vi alla kommer erfara den.

Det enda jag kan säga henne, och andra som har läst och kommenterat, är att hur stor sorgen än är efter någon så är kärleken till den personen alltid större.

För sorg är kärlek.

Sorg är lycka som har lämnat kroppen. Den må göra jävligt ont, men den är ett bevis på att kärleken till någon är så stor att förlusten av personen skapar en smärtsam saknad.

Det är därför det krävs mod att älska. För kärlek gör förlusten så mycket större. Jag försöker att minnas det vackra i det. Det får göra ont, men det vackra i sorgen är kärleken.

Och kärleken dör aldrig.

4 responses to “Kärleken är alltid, alltid större än sorgen.

  1. Så sant. Här kommer något som låter som en klyscha, men ändå är min upplevelse. ”Tårar är kärlekens pris”

  2. Gillar verkligen meningen ”Sorg är lycka som har lämnat kroppen.”.
    Eftersom du skriver en del om sorg tänkte jag tipsa om vad jag skrivit om mina känslor när ett förhållande nyligen tog slut, en strävan efter att bli vän med sin egen sorg.
    http://visselpaj.se/?p=7909

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s