Ibland är det bra att se äldre människor som kön.

Jag kommer ihåg en intervju för flera år sedan med komikern och transpersonen Eddie Izzard där han pratade om att det bara är vuxna inom en viss ålder som hetsar en massa kring kön.

För han menade att som barn ser vi alla likadana ut, vi har babyhull och beter oss i stort sett ganska likartat om vi skalar bort alla de attribut våra föräldrar (och samhället) har klätt på oss.

Sedan mellan tonåren och medelåldern är det istället olika vi ska vara och folk gör sig verkligt olika just utefter könsdelar. Vi klär oss olika, beter oss olika, pratar olika utefter våra föreställningar om kön och vad som förväntas av oss.

Men sedan när pensionsåldern kommer, menar Eddie Izzard, så ser vi alla likadana ut igen. Då har vi återgått till att vara lika bortom alla yttre attribut. Nu skämtade så klart Eddie Izzard, men han hade en poäng.

Vad spelar könsroller för roll om man är 15, 35, 55 eller 85?

Jag tänker på det när jag i en byrålåda hittar ett fem år gammalt nummer av SKTF:s medlemstidning Socialt Qrage. I den finns en artikel som handlar om hur man ”behåller sin könsidentitet som gammal.”

När jag först läste det tänkte jag att det är så typiskt och mossigt att man vill befästa könsroller i äldrevården. Men artikeln hade faktiskt sina intressanta poänger ändå.

För den handlar om att det ibland kan vara viktigt att se äldre även som kön, att det ibland är nödvändigt för att lättare kunna ge dem vad de behöver.

Och då menar jag inte de larviga anledningar som artikeln beskriver som livsnödvändiga: att gubbarna vill kolla på sporten och gummorna vill få naglarna målade.

Jag menar att en medvetenhet om gamla föreställningar om könsroller kan hjälpa till att förstå varför gamla tant Doris magrar bara för att hon inte vill erkänna att hon inte kan laga mat längre.

Det handlar om att utgå från de äldres perspektiv för att bättre kunna förstå dem. Och det kan ibland handla om att även se dem just som kön för att förstå de behov och känslor de har.

Tyvärr är artikeln i fråga en djungel av gamla mossiga föreställningar om manligt och kvinnligt att hugga sig igenom, men när man väl har gjort det finns det fler viktigheter.

Till exempel konstateras det att äldre kvinnor i hög utsträckning har sämre ekonomi än männen, då de oftast inte har varit särskilt yrkesverksamma och om de har varit det så var det ofta i lågavlönade kvinnodominerade sektorer.

Om man sedan lägger till att det är betydligt fler äldre kvinnor som är ensamstående, på grund av att deras män har gått bort för att de oftast är ett par år äldre och kvinnor generellt lever längre än män, så blir deras ekonomiska situation än värre.

Äldre kvinnor lever ofta under andra villkor än äldre män.

Så som jag ser det är det inte främst de äldre som vi måste öppna ögonen på för att de ska se vad könsrollerna gör med vårt samhälle. För att vara krass så kommer deras ögon snart att slutas för alltid om en stund ändå.

Det är snarare mer viktigt att faktiskt tänka på kön ibland när det kommer till äldre för att det kan synliggöra problem och även lösningarna till dem.

Men trots allt det är det även viktigt att komma ihåg det som en av sköterskorna på ett vårdhem säger i artikeln:

”Vi försöker att möta varje person som en individ och för det mesta är det mer individuella skillnader än könsliga mellan de äldre.”

4 responses to “Ibland är det bra att se äldre människor som kön.

  1. Anna Weinreich

    Hej Linus.
    Jag satt och läste igenom lite #prataomdet artiklar, igen. Hittade då din blogg och kände igen ditt namn och din historia. Visst är det så att du gick i skolan tillsammans med min storasyster Märta Weinreich? Har för mig att hon har en bok som du skrev för väldigt längesen. Som enligt henne var fiktion när den skrevs, men inte längre. Vet inte vad jag vill säga. Mest att jag tycker om dina texter och att jag tycker att det är underbart att det inte bara är kvinna/man som våldtäkter uppmärksammas. Det är så mycket mer och större än så. Kram Anna

    • linus fremin

      anna weinreich, ja jag gick ju med märta! hur är det med henne? vad gör hon?

      ja jag skrev en bok om våldtäkt i trean på gymnasiet, den var faktiskt bara fiktion, men sedan skulle det visa sig bli verklighet, konstigt nog.

      tack och ha det fint!

  2. Anna Weinreich

    Det är bra med Märta! Hon blir mamma nu i september så hon är tjockis nu🙂
    Det var den boken jag tänkte på ja, vet inte vad jag ska säga mer än att det är fruktansvärt.

    /Anna

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s