Feministisk fråga: fler manliga förskolelärare.

I söndagens pappersupplaga av Dagens Nyheter skrev man om hur Norge aktivt arbetar för att få in fler män i förskolan. I Norge har man dubbelt så många män i förskolan än vad vi har i Sverige.

De senaste fyra åren har man gått från 4499 till 6738 män medan vi i Sverige har stått stilla i 20 år. Målet i Norge är att 20 procent, i dag ligger det på 8,3 procent, ska vara män i förskolan.

I Sverige utgör män endast 3,4 procent av förskolelärarna.

Många frågar sig vad det spelar för roll. Vad är det viktiga är med att få in fler män i förskolan? Speciellt när allt fler förskolor jobbar aktivt med genusperspektiv i förskolan.

Det är utmärkt och nödvändigt att förskolor arbetar med genusperspektiv. Samtliga förskolor bör göra det. Att alla besitter kunskapen och verktygen för att ständigt utmana de föreställningar om kön som visar sig.

Det är nödvändigt speciellt när det handlar om barn. Att inte låta föreställningar om kön få ett fäste som gör att barnens tanke- och handlingsutrymmen blir mindre.

Men ett annat problem är också att en sådan förkrossande majoritet av de som jobbar inom förskolan är kvinnor. För även om man pratar om kön och försöker att utmana föreställningarna kring det så lär sig barn genom vad de ser omkring sig.

Och de ser att det omhändertagande, det vårdande, det uppfostrande som förskolearbete i mycket går ut på är en kvinnlig sak, för de ser bara kvinnor utföra det runt dem.

Så hur mycket man än pratar om att pojkar och flickor kan bli vad de vill, så ser de att förskolelärare åtminstone verkar vara ett yrke menat för kvinnor.

Från barnsben ser de alltså, på grund av den könssegregerade arbetsmarknaden, att vissa yrken, och i förlängningen även vissa egenskaper och intressen, är manliga och andra kvinnliga.

Det här med barn och hur vad de ser påverkar deras föreställningar om kön påminner mig om det arbete som skådespelerskan Geena Davis har gjort med sitt institut Geena Davis Institute on Gender and Media.

Hon har där analyserat hur kvinnliga och manliga karaktärer porträtteras i barnfilmer. Hon gjorde det för att hon ville ha fakta om hur det faktiskt ligger till för att på så sätt kunna påverka filmindustrin att förändra sig.

För hon menar att det är så viktigt att filmindustrin förändrar sig.

För hon ser att när kvinnliga karaktärer i barnfilmer är tre gånger färre än de manliga och att de oftast gestaltas på könsstereotypa och sexualiserade sätt, ja då hindrar man både flickors och pojkars utrymmen för vilka de kan vara och tror sig kunna bli.

Som hon sa nyligen i en intervju:

”Negative images can powerfully affect boys and girls, but positive images have the same kind of impact. We know that if girls can see characters doing unstereotyped kinds of occupations and activities, they’re much more likely as an adult to pursue unusual and outside-the-box occupations. I really believe that if you can see it, you can be it.”

Men detta gäller inte bara i barnfilmer, utan även i verkligheten. För om barn bara ser kvinnor och män i vissa roller så tror de att rollerna är könade och att de inte kan vilja ha en roll som inte stämmer överens med deras kön.

Det är ett problem, det är att minska livsutrymmen.

Så vad har de då gjort i Norge för att få in fler män att arbeta i förskolan? Det kan enligt DN-artikeln sammanfattas så här:

1. Regeringen har satsat pengar på bland annat ett särskilt rekryteringsteam för män till förskoleutbildningarna och förskolorna.
2. Ett resurscentrum för män ska få fram verkningsfulla åtgärder för att främja jämställdhet mellan män och kvinnor i förskolorna.
3. Lagen tillåter kvotering vid tillsättning av tjänster.
4. Man har tagit fram handlingsplaner och instiftat jämställdhetspriser till kommuner och förskolor som lyckas bra med att öka andelen män i förskolor.
5. Man har ett uttalat mål om att minst 20 procent av de anställda i förskolan ska vara män.

Jag tycker de alla är utmärkta åtgärder och de har uppenbarligen gjort skillnad i Norge. Men tyvärr har vi ju en högerregering och en (o)jämställdhetsminister som hittills har visat noll intresse för jämställdhetsarbete.

Så jag håller inte andan direkt.

Men könssegregrationen på arbetsmarknaden är en viktig feministisk fråga. Och allt hänger ihop. Den onda cirkeln kan bara brytas om barn växer upp med tron att de kan bli vad som helst och inte bara det som könsnormerna säger dem.

Dags att bryta cirkeln med andra ord.

11 responses to “Feministisk fråga: fler manliga förskolelärare.

  1. Att få bort könssegregeringen på arbetsmarknaden är absolut en viktig fråga men jag måste säga att jag inte är så förtjust i kvotering, särskilt inte om man tar in något underrepresenterat kön som har lägre meriter/betyg. Det gäller oavsett kön. På någon veterinärutbildning i Sverige valdes tjejer med toppbetyg bort för killar med något lägre betyg. Jag har ett par kompisar som läser till socionom och de gick till samma arbetsgivare, intervjuades av samma person på samma arbetsplats. killen hyllades för att han var kille medan man ställde en massa kritiska och svåra frågor till tjejerna om hur de till exempel skulle klara pressen att säga nej. Dessa frågor ställdes inte alls till killen.

    Det är orättvist med kvotering om det ena könet har mindre krav på sig i egenskap av underrepresenterat kön. Däremot inte sagt att ett visst kön är bättre på något annat än det andra.

    Kvotering är däremot mer okej om meriterna och betygen är så likvärdiga som möjligt samt om man ställer lika svåra och kritiska frågor till båda könen.

    • svalin, håller helt med dig om att kvotering inte är en helt enkel fråga. det finns olika typer av kvotering, där vissa är mer radikala än andra, men jag håller nog med dig i att det är svårare att motivera radikal kvotering som exemplet du tar upp. syftet med kvotering som jag ser det är att det är ett sätt att justera system som säger sig vara likabehandlande men som inte är det i praktiken. dessutom ser jag kvotering som en temporär åtgärd under en viss tid för att förändra ingrodda patriarkala, rasistiska och homofoba strukturer t ex.

      men som sagt är inte kvotering helt enkelt och det beror också på vilket sammanhang vi pratar om också. dessutom: bland åtgärderna som jag listade att norge gjort med förskolorna tror jag att alla de andra är mer effektiva än kvotering. men samtidigt bör man inte vara rädd för kvotering som sista åtgärd.

  2. Word Linus! Tack för en bra blogg.

  3. Pingback: Kvoteringens brister « Intersektionell Solidaritet – där det finns makt finns det motstånd

  4. Så himla bra! Vill lägga till att det dessutom måste finnas ett tänk kring detta hela vägen. Hört om så många exempel på ”goda” förskolor som har en bra pedagogik med genusperspektiv och jämställdhet, där både pojkar och flickor stärks. Och vad händer sedan?! Jo i skolan klarar man inte av dessa ”ovanliga” starka barn och så slutar det med att barnen inordnar sig i de förväntade könsrollerna. Blir så ilsken över att även när det görs ett gott arbete så förstörs det senare för att jämställdhet/genusfrågor inte är något de flesta skolor tar på allvar.

  5. Ååh, Geena Davis! Jag visste inte att hon sysslade med sådana saker. Nu är jag ännu lite mer kär i henne.

    Undrar hur antifeminister och ”jämställdister” ställer sig till det här? Högst troligt skulle de väl i sina analyser på något vis lyckas komma fram till att det är mansdiskriminering. Kanske att man tvingar in män i yrken som de egentligen inte vill ha?

    En intressant förändring som jag sett på orten där jag bor, är att kassörskorna i matbutikerna i allt större utsträckning de senare åren varit av manligt kön. Vet inte vad det beror på. Att män fått sämre betyg? Att män inte i samma utsträckning som tidigare söker sig till högre utbildningar? Att män som går ut i arbetslivet efter gymnasiet hamnar i matbutiker istället för fabriker? Man kan ju tänka på det här som en orättvisa, att män på något sätt fått sämre villkor, men egentligen är det ju en utjämning. Och tanke: kommer kassörska nu att bli mindre av ett låglöne- och lågstatusjobb än det varit då enbart kvinnor jobbat med det?

    • linus fremin

      peaches, geena davis är skitbra och smart. hollywood behöver henne.

      intressant. har märkt det också. men är männen där bara temporärt som extrajobbare samtidigt som de pluggar? eller blir de kvar som många kvinnor blir?

      • Jag känner några killar som jobbar i matbutik och de har gjort det i flera år (en ända sedan han gick ut skolan för snart tio år sedan). Så jag tror att vi i framtiden kanske kommer att ha lika många ”kassagubbar” som ”kassatanter”.

        Undrar varför jag får en känsla av att det här på något vis är dåligt eller orättvist? Är det så inpräntat i mig att män ska ha bättre villkor att jag själv undermedvetet tänker så? Jag har alltid hejat på de lågutbildade, de som sitter i kassan, städar trappor och står vid löpande bandet, för hur skulle samhället fungera utan dem! Det måste alltid finnas någon vid ”botten”, någon som sköter markservicen och bara är en kugge i hjulet. Ett samhälle där alla är högutbildade och har bra jobb är en utopi, något som aldrig skulle fungera.

        Men varför känns det då som om det är en dålig sak att män också sitter i kassan i butiken? Nu krävs det självrannsakning.

      • linus fremin

        peaches, ja och sen är ju ett problem att vi ser dessa jobb som ”skitjobb”, det är inte konstigt att vi gör det då det är så inpräntat i oss. men vi borde omvärdera vår syn på arbete överhuvudtaget. utbildning är jättebra, men inte lösningen på allt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s