Ett brev från Skatteverket förändrar mitt liv.

Jag fick ett brev från Skatteverket i går. Jag gillar inte att få brev från Skatteverket. Inte för att de har gjort mig särskilt ont. Jag är en feg och lydig medborgare som faktiskt gillar att betala skatt.

Men jag är ändå rädd för dem. Att de ska ta mina saker i från mig. Trots att jag är en sådan feg och lydig medborgare som faktiskt gillar att betala skatt.

Men till brevet. Det förde faktiskt med sig något gott. Något som stärkte mig när jag rev upp det ståendes på dörrmattan fortfarande i mina ytterkläder.

Jag hade fått mitt namnbyte godkänt.

Redan hösten 2009 tänkte jag tanken. Att jag skulle kunna få ha både mitt pappas, som jag redan har, och min mammas namn som mellannamn. Att jag skulle gå från att heta Lars Linus Fremin till att heta Lars Linus Charlot Fremin.

Mitt namn mittemellan mina båda föräldrars.

Jag kunde inte tänka mig något finare. Men på grund av glömska och lathet ansökte jag om namnbytet först någon dag innan nyår. Och nu bara några veckor senare blev det godkänt.

Ett brev från Skatteverket förändrar mitt liv. Se där.

När jag stod där med pappret från Skatteverket i handen, läste mitt nya namn, det kändes som att ryggraden plötsligt blev rakare, starkare. Att hela familjeträdet växte i min kropp.

Jag grät. Stod där i mina ytterkläder i hallen och grät. Jag blev faktiskt överväldigad av min egen reaktion. För jag hade inte kunnat ana hur jävla rätt det kändes.

Mitt namn mittemellan mina båda föräldrars.

Pappa och mamma som jag inte skulle byta ut för något i världen. De som har gjort mig, och som jag därför älskar som bara en bebis, ett barn, en tonåring, en vuxen kan.

Jag har aldrig brytt mig om mina rötter, det gör jag inte nu heller. Men jag blev i det där ögonblicket helt tagen av att jag aldrig är ensam i denna värld. Ingen man älskar försvinner även om de gör det.

Jag är så glad över att vara min pappas och mammas son.

Lars Linus Charlot Fremin.

Annonser

26 thoughts on “Ett brev från Skatteverket förändrar mitt liv.”

  1. Vad fint! Glöm inte bort att skaffa nytt pass och sånt där bara.. Jag höll nämligen själv att få problem med det där när jag ändrade stavningen på ett av mina mellannamn en gång.

    1. simon, ja! har inte haft id-kort på flera år. och passet går snart ut. perfekt att skaffa helt nya nu.

  2. Åh vad fint, grattis!
    (Känner för övrigt igen det där med brev från Skatteverket, hela mitt första år som egen företagare höll jag på att få hjärtinfarkt varje gång de där hemska kuverten låg på hallmattan, helt övertygad om att de kommit på mig med nåt jag inte fick, vad det nu skulle vara.)

    1. cmumiin, jag vet! dock är det troligtvis stavningen av ”charlot” som gjorde det enklare.

  3. Alltså, nu tänker jag att där var en råbra idé. Tack för att du lär mig nya tankar! (och för att du också skriver om sådant som jag också tänker på, det är skönt och bekräftande)

    Fint nytt namn!

  4. Det var verkligen fint! Jag bytte också till mitt – riktiga – namn för ca ett år sedan nu. Och plockade samtidigt bort ett mellannamn jag alltid avskytt. Vilken fantastisk känsla att få se det nya riktiga namnet – på post och på det nya passet… Början på ett nytt liv.
    Ha det fint!
    /Nelly

  5. Jag sökte på google: ”kvinnor blöder” och hittade din underbara blogg. En fråga är det din teckning högst upp? Det vackra trädet?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s