Att vara ensam mitt i Ikeas stora kärnfamilj.

Jag åkte till Ikea i går. Helt själv. Med bussen. Nej, två bussar. Stod och frös ihjäl mig i busskurer med ciggen i käften som om den skulle värma mig. Jag tänkte: jag vänder tillbaka, åker hem igen.

Men jag hade ju kommit halvvägs redan.

Jag skulle bara köpa en del billiga skitgrejer. En billig lampa till hallen, ett överkast att klä om den slitna soffan med, lågenergilampor, nya tallrikar. Saker som knappt kostar något på Ikea.

Det är ju därför alla svenskar åker dit.

När jag äntligen kom fram med min stelfrusna kropp ångrade jag mig. De enda som var där var de som alltid brukar vara där. Kladdiga småbarnsfamiljer som alltid ställer sig mitt i vägen. Verkar vara en sport det där.

Se hur många människor runt en man kan göra på dålig humör.

Det är den ena sorten. Den andra är kladdiga nyförälskade par. Sådana som för länge sedan slutade se söta ut i all sin nyförälskelse, och som nu bara hånglar med tungorna utanför bara för att de kan.

Grattis, antar jag. Men när man försöker komma fram med vagnen full av porslin och ett par stannar framför en gång på gång för att sleva med tungorna i varandra, då är ingenting med det sött.

Snarare är det något att köra in sin kundvagn i, vilket jag också gjorde. Här ska jag fram, sa jag, och pressade mig mellan deras särade läppar.

Nä. Att vara på Ikea på egen hand gör att man känner sig jävligt ensam även om man utanför varuhuset egentligen inte är det.

För allting och alla runt en på Ikea är så jävla mycket kärnfamilj och tvåsamhet att man känner sig helt jävla misslyckad för att man tog bussen själv dit för att köpa lågenergilampor.

Men jag hittade i alla fall allt jag ville ha.

Till och med en sådan där rislampa som jag minns att jag hade i taket när jag var liten. Det gjorde mig så pass nostalgisk att jag sket i att jag skulle vara tvungen att koppla ihop sladdarna själv på något vis.

Väl hemma satt jag då där med en rislampa, sladden till den och sedan kontakten. Tre olika delar skulle jag få ihop till en. Jag som är genuint urblåst när det gäller allt tekniskt fick ihop lampan på tre minuter.

Till min stora jävla förvåning.

Men jag tar det som ett tecken på att ibland klarar man sig faktiskt bäst själv. För inte skulle jag ha fått ihop den om jag hade haft en liten unge springandes vid fötterna eller min partner med tungan i mitt öra.

Ibland är det de små sakerna i livet som berättar för en att man är precis där man ska vara. Att ens liv faktiskt lyser jävligt fint, även om det är för sig självt ett tag.

Advertisements

30 thoughts on “Att vara ensam mitt i Ikeas stora kärnfamilj.”

  1. De där rislamporna. Billiga och bra. Inget problem att få upp den, men ungen har sparkat en boll på den så den gått sönder. Men en glödlampa med lite trasigt papper runt är ju också snyggt. Väl?

  2. Ensam! Ensam, ensam, ENSAM heter det! Förlåt, men jag har läst så många ”själv” dom senaste dagarna att jag snart förlorar förståndet… Argh.

    Hur som, jag som inte bor i närheten av ett IKEA och därför åker dit ungefär en gång vart femte år har alltid undrat varför folk verkar avsky IKEA så himla mycket. Men jag kanske alltid har haft tur. Senast jag besökte ett IKEA (för ett år sen snart), så var jag där riktigt tidigt på förmiddagen och det var ju knappt en kotte där. Avslappnat och skönt, tyckte jag, och köpte en massa som jag inte alls skulle ha. Och då AVSKYR jag folk, verkligen avskyr, jag hatar att julhandla eller gå på marknader eller handla i matbutik vid femtiden då alla slutat jobba och ska tränga sig in i butiken på samma gång. Usch.

    1. peaches, sorry! ensamhet sucks när man inte vill ha den. ikea är förjävligt, liksom köpcentrum.

  3. åh jag gillar IKEA jag. Fast man ska ju akta sig för peakhour. Eller lördagar. Efter lön. Om kvällarna när familjerna är hemma och matar och lägger kottarna då är det nästan rofyllt. Man slipper de förälskade paren med, antar att de är hemma och nuppar, eller ute på stan – äter gomiddag och dricker vin ur för stora glas och tittar varandra djupt in i ögonen. Så om kvällen är bästa tiden.
    Och angående själv och ensam. Vissa saker får man se som förlorade slag, eller språkliga utvecklingar..

  4. You go, Linus! Äntligen någon som ger blanka fan i den tämligen höga risken för massiva repressalier och vågar stava ikea med gemener!

    1. raoul, haha! hatar versaler. använder bara stor bokstav i inläggen för att pleasa majoriteten…

  5. Du Ikea är ett helvete med eller utan partner. Undviker att åka dit, mår alltid dåligt efter en Ikea-vistelse. Det är nåt med alla småbarnsfamiljer, tonårsdöttrar, medelålders par, 10 kronorskorv & sliskig lingondricka som man mår dåligt av. Med eller utan partner. Och tack för världens bästa blog!

    1. anna-lisa, tack! och ja, den där jävla korven och numera veggopizzan. folk trycker i sig tio bara för att det är så billigt.

    1. pia, haha! tack. loppis är lite för nostalgiskt för min del. dessutom är jag inte så mycket för saker. konstigt nog. kläder däremot, men då går jag till myrorna.

  6. Tror att typ fredag kväll brukar vara det bästa tillfället att åka till Ikea, då är det i princip folktomt – jätteskönt!!!

  7. Min ensamhetskänsla brukar inte slå till förrän jag kommer hem och läser bruksanvisningarna med en ensam monteringsgubbe som är överkryssad, och två storleende monteringsgubbar som hjälps åt och därmed slipper bli överkryssade. Öppet meddelande till ikea: jag har monterat alla mina möbler själv och det har gått alldeles utmärkt. Så det så.

  8. Äh, jag har en partner men ikea är ruttet ändå! Och vafan är det med alla människor som insisterar på att gå i någon slags karavanfart så man omöjligen kan komma förbi?! Och jag blir HELT galen på att det tar en hel jävla timme på ikea om man så bara ska köpa en liten unken sladd!! Ska man ha mer än två saker är det ju förfan ett heldagsprojekt O.o

    1. ann-charlotte måned, haha! jag vet. avskyr de långsamma jävlarna som stannar var femte sekund.

  9. Åh, kikar in här och läser titt som tätt (mera tätt) och blir alltid lika glad över hur dina texter oftast träffar mitt i prick och framför allt leder till vidare reflektioner och spekulationer! Så tack så mycket 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s