Äntligen någon som vägrar att rövslicka kungen.

I dagarna kommer det ut en bok om kungen: Carl XVI Gustaf – den motvillige monarken. Den uppges vara fylld med snaskiga detaljer om påstådda älskarinnor, strippor och svartklubbar.

Säkerligen en kioskvältare.

Jag är faktiskt uppriktigt förvånad över att boken släpps. För det en finns journalistisk kultur i Sverige som går ut på att man inte granskar kungahuset. Istället slickar man oftast dess röv.

Få har mod nog att utmana monstret. Just därför välkomnar jag boken. Jag har ingen aning om det den påstår stämmer eller hur de har fått reda på sina uppgifter.

Med andra ord kan jag inte uttala mig om hur väl den håller enligt journalistiska principer. Det är inte heller det intressanta i det här fallet. Det intressanta är att någon överhuvudtaget vågar publicera något som inte är rövslickeri.

Som jag har förstått det är ett av bokens syften just att publicera det som andra medier har avstått i från av rädsla för att göra sig ovän med kungahuset.  Detta har självklart fått medierna att reagera.

Aftonbladets Lena Mellin skriver att medierna inte alls ryggar för att skriva om kungahuset. Att det som skrivs måste ”vara både sant och relevant” och inte bara obekräftade rykten.

Det håller jag fullständigt med om, och jag skulle köpa det resonemanget om det inte vore så att Aftonbladet i så många andra fall fullständigt skiter i de principerna.

Sanning och relevans kastas ut ur fönstret så fort man har fått höra ett rykte om någon kändis. Sedan om det kan bekräftas eller inte är sekundärt när lösnummer ska krängas.

Relevans skiter Aftonbladet i varenda gång de tvingar sig på vanliga människor som precis har varit med om tragedier. Relevans skiter Aftonbladet i varenda gång de publicerar namn och bild på gripna, men ännu inte dömda, brottslingar.

Aftonbladet har inte på fötterna att överhuvudtaget påstå att de följer de pressetiska reglerna. Det är bara en jävligt lätt ursäkt att ta till för Lena Mellin när hon inte har någon annan för att förklara den totala bristen på granskning av kungahuset.

Och är det inte lustigt att Aftonbladet ondgör sig över bokens påståenden samtidigt som man glatt publicerar sida upp och sida ner av bokens innehåll?

För visst är det så att Aftonbladet precis som alla andra medier inte vågar stöta sig med kungahuset. Det blir nästan komiskt hur de i en artikel försöker att svartmåla boken trots att de själva inte vet dess hela sanningshalt.

Jag har aldrig sett något liknande innan. Aldrig att en nyhetsjournalistisk granskning av en bok skrivs med en sådan raljant och elak ton. Där man till och med påstår att boken kan vara ”slutet för tre journalister.” Hur fan vet de det?

Vems ärenden går man när man tar i så?

I övrigt är det bara att se på bevakningen under kronprinsessbröllopet tidigare i år för att inse mediernas slapphet. Har ni någonsin upplevt så mycket medialt fluff och så lite kritisk granskning av en händelse som gick på tiotals miljoner skattepengar?

Svenska medier verkar fortfarande inte ha fattat att det är en jävla skillnad mellan att visa respekt för offentliga personers privatliv och att rövslicka dem torra. Just mediernas hantering av kungahuset gör att jag som är journalist skäms för min yrkeskår.

Jag skäms verkligen.

Men med allt detta sagt menar jag inte att en bok full med lögner är något bra, om det nu är en bok full av lögner. Jag tycker att journalistiska principer om sanning, relevans och saklighet alltid bör gälla. Hör ni det Aftonbladet?

Jag ser bara att den här boken aktualiserar hur viktigt det är att vi får mer modig journalistisk granskning av kungahuset. Kungahuset som får miljontals kronor ur allas våra fickor varje år som de inte tvingas redovisa.

Precis som Mona Sahlin har påpekat borde krav ställas på hovet att de förenklar granskningar av dess ekonomi. De ska inte kunna skydda sig med att felaktigt påpeka att de försvårar all granskning med tanke på ”rikets säkerhet.”

(Ps. Eftersom jag är för full öppenhet kan jag avslöja att jag är Facebook-kompis med en av bokens författare, Tove Meyer, då hon gick i samma journalistikklass med en nära kompis till mig. Att hon är en bekant har dock inte påverkat mina åsikter om boken, om det hade gjort det skulle jag vara den förste att erkänna det.)

Annonser

18 thoughts on “Äntligen någon som vägrar att rövslicka kungen.”

  1. Brangelina och paret Beckham brukar ju skilja sig på löpet varje vecka liksom. Men när det gäller kungahuset faller det tydligen inom privatlivets helgd. Är det bara jag som inte riktigt förstår logiken?

  2. Min syrra är journalist i Stockholm sedan nästan 20 år tillbaka och hon berättade snaskiga berättelser om kungen för mig redan i mitten av 90-talet och sa att det var ett samförstånd i media att man inte skrev om det.

  3. Varför skulle kungen vara annorlunda än andra kändisar? Hur många skådespelare, sportstjärnor och för att inte tala om journalister knullar inte runt och går på svartklubb? Det gör ju även helt vanliga människor. Skönt att se att kungen inte är annorlunda.

  4. Nu vänder vi blad och går vidare, sa kungen
    när han började läsa skandalboken
    Han fann väl nöje i att läsa den
    och vill säkert stilla nyfikenheten
    och veta vad som hände sen

  5. Kungafamiljen verkar ha klarat sig i många år från de sedvanliga mediadreven. De här ryktena har florerat i många år, och inte ens kungen orkade förneka dem på den sedvanliga ”jakt”konferensen. Visst, kungahuset skall granskas men det här känns ju som ett rätt snaskigt sätt att tjäna pengar på en massa (delvis) obekräftade rykten. Sen kan man ju undra varför inte fler personer (älskarinnor) är namngivna?

    1. karin, det blir alltid vanskligt med trovärdigheten med anonyma källor. samtidigt kan jag förstå rädslan för vad kungahuset, medier osv skulle göra om de var namngivna.

  6. Medierna vet att monarkin riskerar att dunsta bort om den exponeras för närgånget, och det är om inte annat dåligt för affärerna.

    1. peter lewerin, mycket möjligt. alla är rädda för vad vi skulle vara utan monarkin. jag däremot är bara förväntansfull.

  7. Och vad som slår mig mest är hur fruktansvärt taffligt deras ”partajande” verkar från de ”kommentarer” som syns överallt i media. Jag trodde man passerade det stadiet i Österrikiska alperna sisådär i slutet av tonåren… Så ospännande och desperat. Förlåt, men man måste vara bra korkad för att någonsin vilja frottera sig med s.k. kändisar i gamla Svedala!

  8. Jag har funderat på det
    här med kungahuset
    och vad som ska stå i tidningen
    om kungen, drottningen och barnen
    och kommit på att nästan allt
    är ointressant, jag vill inte läsa det
    oavsett om Daniel och Viktoria
    är i Alingsås och kollar på en trea
    eller om prinsen pippar porrstjärnor
    och kungen träffar unga kvinnor
    så är det inget jag vill veta
    jag vill bara slippa läsa
    däremot skulle jag vilja veta
    hur de använder pengarna
    det där apanaget, skattepengarna
    som vi andra får betala
    kunde ju vara bra om det gick att kolla
    eftersom staten alltid måste spara

    1. pia, precis. det är det som gör det relevant. om kungen använder våra pengar till att gå på porrklubb varje vecka.

  9. Lägg ner kungahuset…det är så jävla patetiskt så man dör,det var det innan den här ”skandalen” också.Vad jobbar Madde och Carl-Philip med? Pluggar? hur länge då? Det enda den där tjejjen gör är väl att shoppa? Ska skattepengar gå till sånt?Prins Daniel(fy fan va det kändes töntigt att skriva) vad gör han? Drar benen efter sig….för han får inte jobba!!Jag fattar inte ens att svenska folket tycker dom är ”fina”…vilket fint bröllop…Äh,jag måste emigrera…jag står inte ut.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s