Jag eller du eller du kan dö av aids.

Min senaste krönika i Frihet är ute på nätet. I den vill jag berätta om hur det var att vara bög under 1980-talets värsta aids-panik. Hur bögar behandlades som farligt avfall för att folk var livrädda för den nya epidemin.

Inte ens 30 år senare har aids-paniken ersatts av okunskap och likgiltighet. Jag har sexuellt aktiva vänner som aldrig har hiv-testat sig. Jag har vänner som inte ens vet hur hiv smittar.

Undersökningar visar att unga använder kondom i allt mindre utsträckning samtidigt som antalet hiv-fall ökar i Sverige.

Det är dags att vakna upp.

”Jag kommer att dö av aids. Jag kommer att ligga i en sjukhussäng med slangar i kroppen, fallerande organ och ingen ork kvar för den här världen. Jag kommer att dö ensam i den där sjukhussängen. Min döda kropp kommer, precis som många andra aidsfyllda böglik, att viras in i en svart sopsäck så att jag inte smittar några andra. För alla omkring mig är livrädda.”

Läs resten av krönikan här.

Advertisements

15 thoughts on “Jag eller du eller du kan dö av aids.”

  1. Vad man kan se av statistiken så är de flesta nyupptäckta hiv-bärare invandrare som smittats innan ankomst till Sverige.

    IV-missbrukare hade en topp 2007 men ligger annars rätt stadigt.

    Män som har sex med män har en oroande trend där antalet upptäckta hiv-bärare ökar stadigt sedan all-time-low 1999 och nu är man uppe på 80-talsnivåer igen.

    Stockholm står för c:a 2/3 av personerna som smittats i Sverige.

    Det mest bekymmersamma är att klamydis, gonorré och syfillis ökar hela tiden vilket tyder på ökat riskbeteende och det betyder att med lite otur kan hiv spridas till ”fel” grupp och då kan vi få en rejäl spridning på kort tid.

    Trots behoven har man i Stockholm där det mest behövs dragit ned resurser för hivprevention och vård ordentligt under den senaste mandatperioden.

    Varken invandrar eller gayorganisationer verkar prioritera detta så högt som siffrorna visar att man borde så inte heller där ser det ljust ut.

    Hiv-Sverige som är nationellt förbund för patientorganisationer har en politisk ombudsman som i år har ägnat mer tid åt att kandidera till landstinget för moderaterna än att vara den politiskt oberoende ombudsman han borde vara.

    1. a no nym, ja det är samma högriskgrupper som det alltid har varit i princip, bara att det är olika trender i varje grupp. jag tycker också att det finns en sorts beröringsskräck från både myndigheter och organisationer. det finns en del eldsjälar i några hiv-organisationer som jobbar så gott de kan, men resurserna finns oftast inte. och den politiska prioriteringen finns inte.

      1. Jag tycker det känns väldigt tråkigt att gaykillar inte har mer kunskap och om de har det så är det alltför många som inte tagit till sig informationen. Linus, hur tror du att man kan ändra på detta?

      2. krille, för det första är kunskaperna för dåliga överhuvudtaget och antalet hiv-fall är fortfarande flest bland heterosexuella. men inom gruppen män som har sex med män är hiv fortfarande procentuellt mer vanligt. det är en högriskgrupp och det bör tas på allvar och betonas, utan att för den delen glömma bort att alla kan få hiv.

        jag tror att det tyvärr finns ett glapp mellan böggenerationerna. de som växte upp under aids-paniken och de som växte upp efter utbyter inte kunskap. jag tillhör den generationen bögar som kom efteråt och har fått lära mig på samma sätt som alla i min generation. och tyvärr har samhället under de senaste 10-15 åren slarvat med informationen om hiv/aids. jag tror att skolorna och politikerna måste prioritera frågan ännu mer. jag tror att hbt-organisationer och sexualpolitiska organisationer delvis måste rikta sin information till unga män som har sex med män.

        jag tror att det ibland finns en rädsla att betona att män som har sex med män är en högriskgrupp för att återigen göra det till bögarnas ”problem”. men det går att allmänt informera och även rikta speciell info till högriskgrupper. jag tror att det är vad som krävs för att ändra på trenden. vi måste kunna prata öppet om det för att mota bort skammen och tystnaden som fortfarande är så starkt kopplad till hiv/aids.

  2. Jag vårdade en homosexuell man med HIV förra sommaren och skrämdes av hur utpekad och isolerad han blev. Kunskapen hos vårdpersonalen var hög men de allra flesta ville vara på den säkra sidan och tog på sig skyddsrockar och tjockaste handskarna bara för att hämta hans matbricka t ex. De tittade aldrig in för att se hur han hade det, de ville aldrig röra vid honom ens med handskar (han hade inte några sår som kunde smitta). Han var så rar men nästan ingen ville befatta sig med honom. På det viset finns skrämselpropagandan kvar inom vården!

    1. osofin, usch vad hemskt. förvånar mig dock inte. hiv/aids är fortfarande något som skrämmer slag på människor så att de tappar bort sin medmänsklighet. tyvärr.

  3. Det är väl ingen som är så dum
    att de raggar på nån med sjukdom
    så man behöver använda kondom?
    Sex är ju numera hygieniskt
    sterilt och slätrakat
    så allt sjukt är synligt
    och därmed ofarliggjort.

    Förr kunde en tjej säga
    och eventuell ljuga
    ”vi måste ha kondom
    jag vill inte bli med barn
    och jag äter inte P-piller”
    (det finns ju ingen grabb som vill bli far
    så den lögnen var ju genomförbar)
    men nu finns dagen efter piller
    så jag vet inte om den ursäkten gäller

    Eller är det så att unga
    är så oroliga och destruktiva
    att de inte tar ansvar
    och bryr sig om smittorisker

    1. pia, jag tror att klassikern om att det bara händer andra och inte mig, gäller fortfarande. det är få som känner någon som är hiv-positiv. det blir något som drabbar afrikaner, inte medelklasskids i sverige.

      1. Framförallt drabbar det inte äldre, heterosexuella personer som inte knarkar. På senare tid har det tydligen blivit mer vanligt med partnerbyten bland medelålders heterosexuella personer vilket lett till ett avtryck i statistiken över de som smittas av sexuellr överförbara sjukdomar.

        Trots att jag försöker låta bli att låta utseende påverka hur jag tänker om folk så tycker jag att det känts konstigt när jag mött äldre kvinnor som ser ut som ”bullbaks-mormödrar” och som jag vet har hiv.

        Det är väl det man måste få folk att förstå – man kan inte se på någon att denne har en sexuellt överförbar sjukdom. Vem som helst kan drabbas, även jag, även du. Tyvärr är det svårt att få folk som vill ställa upp på bild så att man kan se och även ta in att det är så.

      2. krille, ja fortfarande är stigmat och skammen så pass stor kring sjukdomen att få vågar vara öppna med den. det är förargligt både för att vissa av dem skiter i att berätta om det för nya sexpartners, men också för att vi skapar stereotypa bilder av hur hiv-positiva ser ut. stereotypa bilder är lika farliga de.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s