Att han fortfarande kan stjäla andan ur mig.

Det var inte ett spöke, det var inte en vålnad. Jag skulle känna igen hans ryggtavla från andra sidan av en öken. Men nu stod han bara tio meter ifrån mig.

Mitt hjärta sjönk.

Jag ställde mig snabbt bakom ett träd. Röken från min cigarett pyrde ut runt stammen. Han hade inte sett mig. Han hade inte sett mig, men jag honom. Och mitt hjärta sjönk.

Det var flera år sedan jag sist såg honom. Och jag tror alltid att nästa gång, ja då kommer jag inte att rycka till. Då kommer jag inte att få svårt att andas.

Men det blir alltid så.

För det finns människor som kan förflytta oss tillbaka. Till en tid i våra liv som förändrade oss. Som slog sönder oss. Och blåmärkena på kroppen och på hjärtat ska man sedan försöka läka.

Och man gör, tills man ser personen igen.

För blåmärkena känns varje gång man ser människan. Varje gång jag ser honom igen. All min styrka rinner ur mig. Jag blir mörkret jag har spenderat år med att fylla med ljus.

Jag vill inte ge honom den makten över mig. Jag hatar att han fortfarande kan stjäla andan ur mig.

Och aldrig ge tillbaka den.

Jag är över och förbi alla de mörka ögonblicken av mitt liv han gav mig. De har inget med min vardag, mina sista tankar innan jag somnar eller mitt hjärta att göra.

Men allt det förändras varje gång jag ser honom.

Jag påminns om att han inte är ett spöke, en vålnad. Utan en människa av kött och blod som lever sitt liv i samma stad, och tydligen samma kvarter, som jag gör. Han andas samma luft som jag gör.

Och jag tänker att det är den bästa anledningen till att sluta andas.

Men det gör ingen nytta eller skillnad. De här enstaka mötena kan inte tillåtas definiera alla andra ögonblick i mitt liv. De må göra ont, och återuppväcka dåliga minnen.

Men framtiden är inte hans, den är bara min egen.

Den är bara min.

Annonser

15 thoughts on “Att han fortfarande kan stjäla andan ur mig.”

  1. fint du skriver! och fint du ändå beskriver något så fult! något som andra människor kan göra med en och sen bara gå vidare som att inget hänt! något som alltid kommer att ha hänt en själv…något som alltid kommer att ärra ens själ! framtiden är ens egna, men det förgångna kommer alltid att ha format en…

    1. lena, tack! jo det förflutna formar en, men så även nuet. och det är vad som skapar vem man vaknar upp som varje morgon.

  2. Vad hade killen gjort dig för ont ? Sluta inte historien mitt i !
    Säg vad det gäller ? Hur ska vi arma läsare annars veta. ?Hade han misshandlat dig eller stulit nåt ?
    Vi undrar och väntar !

    Mvh
    Kalle

  3. Linus, jag såg också mitt ex idag. Det var första gången sen vi gjorde slut för åtta månader sen. Ingen har förändrat mig så mycket som den här killen gjort, och ingen har heller gjort mig så illa som han gjort. Jag måste säga att jag har bävat inför den här dagen, men vet du? Det gjorde ont, men jag överlevde. Jag lät honom inte ta makten över mig igen – och jag hoppas så att du en dag kan göra samma sak, för som du sa, framtiden är din, bara din!

    Måste även passa på att säga att det här måste vara ett av dina bästa inlägg någonsin, kanske för att det träffade mig rakt i hjärtat. Och jag vill även hylla ett speciellt stycke, som gav mig tårar i ögonen;
    ”För det finns människor som kan förflytta oss tillbaka. Till en tid i våra liv som förändrade oss. Som slog sönder oss. Och blåmärkena på kroppen och på hjärtat ska man sedan försöka läka.”

    1. m, åh vad bra att det kändes bättre än vad du hade trott. och tack för de fina orden, de värmde! det här var faktiskt en text som jag skrev rakt upp och ner för en gångs skull, kul att den funkade så bra.

  4. Och inte nog med att det nog är det bästa DU skrivit, det stycket är nog ett av de bästa stycken som någonsin skrivits.

  5. Hej Linus. Jag har precis hittat till din blogg och gillar verkligen det du skriver, både om privata och mer politiska saker. Och även om jag inte råkat lika illa ut som du så finns det såklart vissa personer för mig som får mig att känna mig liten och olycklig igen. Det var väldigt fint skrivet, både det här inlägget och det du länkade till. Jag tycker din blogg är viktig.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s