Därför pekade jag fuck you åt ett litet barn.

Jag sitter på tåget hem. Jag är hungrig, trött och på dåligt humör. Snett framför mig på andra sidan gången sitter en liten flicka runt sex år med sin mamma.

Plötsligt ser jag den lilla flickan peka på en överviktig man på andra sidan gången och säga ”du är ful” med allvarlig stämma och utan att blinka.

Jag blir förskräckt, mannen blir röd i ansiktet. Jag väntar mig att mamman ska bli jävligt förbannad, men hon bara skrattar bort det hela. Jag känner ilskan bubbla i mitt huvud.

Alla som känner mig vet att jag verkligen avskyr ouppfostrade barn. Jag avskyr ouppfostrade barn för att jag vet att det troligtvis är de som kommer att bli mobbare i skolan, och för att de reflekterar föräldrar som aldrig borde ha blivit föräldrar.

Plötsligt ser jag hur flickan börjar kolla in mig. Gör det inte, tänker jag. Men så säger flickan ”varför är han så tjock?” och pekar på mig. Utan att tänka lyfter jag på mellanfingret och pekar fuck you åt henne.

Flickan fattar, överraskande nog med tanke på hennes sätt, inte vad min handgest betyder. Men det gör mamman som börjar att skrika åt mig att jag inte kan göra så mot ett barn.

Jag sitter bara tyst tills hon slutar och säger då:

”Du tycker att det jag gjorde var illa, men att din dotter kallar främlingar för fula och tjocka, det skrattar du bort? Uppfostra inte mig, uppfostra din jävla unge istället.”

Mamman satt där med munnen öppen. Jag stirrade på henne och gick av vid nästa station. Jag var förbannad som fan. För vad fan är det för sätt hos ett litet barn? Vad fan är det för människosyn som mamman lär henne?

Ok, jag vet. Det är inte särskilt snällt av mig att peka fuck you åt ett litet barn. Om jag var tvungen att peka åt någon borde det ju ha varit åt mamman, eftersom barnets beteende till mycket är hennes verk.

Men jag reagerade impulsivt, och jag ångrar det inte. För kanske får det mamman att vakna upp, kanske får det dottern att skrämmas från att göra det igen. Då skiter jag i vad som är lämpligt eller inte.

Ouppfostrade barn blir ouppfostrade vuxna, och inget samhälle tjänar på det.

Annonser

84 thoughts on “Därför pekade jag fuck you åt ett litet barn.”

  1. Det gjorde du helt ratt i, jag har ocksa svart for ouppfostrade barn och bara tanken pa att en manniska kan skratta nar deras unge sager nagot sadant gor mig fly forbannad.

    Jag undrar hur den mamma tanker overhuvudtaget. Att det ar sott och gulligt att ungen sager taskiga saker om anda manniskor, for ”det ar ju et baaaarn!!”? Stord manniskosyn…

  2. Bra där Linus! Jag och maken diskuterade barnuppfostran igår över några glas vin och kom vi överens att det absolut viktigaste för oss var att ha barn som inte dömer. Inte dömer efter utseende, nationalitet, hudfärg, sexualitet etc. Det är nästan så att jag blir rädd när jag läser att vissa där ute låter sina barn bete sig som fullständiga idioter.

    Mest tycker jag nog synd om barnet som får växa upp med så dåliga förebilder. Barn gör det som vuxna i deras närhet gör och jag kan bara tänka mig vilken syn på livet och människor barnets föräldrar med resterande omgivning har. Vidrigt.

    Jag gillar även det du gjorde pga min allmänna syn på barn och resten av samhället. I min värld så ska alla uppfostra ett barn och inte bara koncentrera barnet till 2 individer dvs föräldrarna. Om mitt barn gör något fel så ska människor våga säga till. På samma sätt om mitt barn far illa så ska andra reagera. Tyvärr är engagemanget här i Sverige oerhört lågt då vi anser att vi inte ska lägga oss i andras liv eller pyssla med något som heter civilkurage.

    Förlåt för årets längsta kommentar. Som vanligt skriver du vidrigt intressanta inlägg som sätter min hjärna i brand, på ett bra sätt!. 🙂

    Kram!

    1. ivana, håller med dig. det är just att föräldrar blir dåliga förebilder om de inte är tydliga och konsekventa med vad som är rätt och fel. jag tycker också att omgivningen har ett ansvar att säga till när någon, barn som vuxen, beter sig illa. vi är för rädda för att lägga näsan i blöt. dags att ändra på det!

  3. Ibland behöver föräldrar ruskas om ORDENTLIGT (helst offentligt), så bra gjort. Det är så väldigt synd om ungar med idioter till föräldrar, som hon på tåget, ändå är det så lätt att bli irriterad på dom när det egentligen är föräldrarna som är boven i dramat.

    1. amo, jag tror också det. jag hoppas att mamman tänker till nu och inte bara pratar skit om mig med sin unge. även om jag var lite off base så var jag den minsta boven i dramat.

  4. Som blivande förälder i november så kan jag bara säga att det var hel rätt.
    Jag ogillar så det bara skriker om det ouppfostrade ungar! Dom vänner jag har med barn, visst säger deras barn dumma saker, men dom ser ju till att säga till sina barn, så att dom inte fortsätter med detta. Barn är ju ofta en spegling av sina föräldrar, vilket ditt inlägg tydligt visar.
    Hoppas att det får både barnet och mamman att tänka till.

    1. ylva, grattis till bebis! och ja, barn är bara reflektioner av sina föräldrar. därför måste föräldrar ruskas om ibland.

  5. Underbart!! Jag kan inte fatta att du gjorde det! Jag skulle vilja reagera precis som du, men tyvärr hade jag bara suttit där med ilskan pysande ur öronen. Jag blir helt styrkt av tanken på att det faktiskt finns någon där ute som ryter ifrån. Bra gjort!

    1. karolina, tack! kanske skulle jag ha suttit tyst om ungen inte hade pekat ut mig. då blev det liksom personligt.

  6. ”Fuck you”- tecknet var väl kanske att ta i, men jag kan ärligt inte lova att jag hade reagerat annorlunda i din situation.
    Som blivande lärare får jag stå ut med alla slags föräldrar, mest de som tror att deras barn är små oskyldiga änglar som borde behandlas därefter av alla. Oftast är just sådana ungar som förvandlas till avskyvärda mobbare med noll empatikänsla och som dessutom tror att de får behandla folk hur de vill. Det är därför jag å andra sidan älskar att du gav henne ”fuck-you-tecknet”, det verkar som flickan är i stort behov av en rejäl uppläxning!

    1. bella, kanske tog jag i, mest min spontana reaktion, men tror att det skapade större funderingar hos mamman än om jag hade gjort något mesigare…

  7. Mycket bra Linus! Fler borde reagera på saker som sker i tunnelbanan. En gång satt jag bredvid en pojke som utstuderat nöp en mindre flicka mittemot honom och sparkade på hennes ben. Jag satt bredvid honom och såg ju detta och även att flickan hade blåmärken på armarna från pojkens nyp. Jag sa till honom, frågade ”om det var hans lillasyster (vilket han svarade ja på) och varför han slog henne?” han muttrade något till svar och vände ner blicken. Det lustiga var att mannen mitt emot mig plötsligt då sa att ”han (pojken) hållt på så hela vägen”. Jaha, tänkte jag, och varför har du inte sagt något då, eller de andra för den delen som satt och såg det? Kanske/antagligen fick flickan ta emot mer stryk på vägen hem men tror ändå att det var bra för henne att någon uppmärksammade det som hände och sa att det var fel – och för pojken så klart. Låt oss bli bättre på att säga ifrån!

    1. misslinisen, hemskt exempel du tar upp. men så bra att du sa till. för som du skriver får det flickan att förstå att åtminstone någon säger att hon inte ska behandlas så. viktigt och bra gjort!

  8. Bra gjort, Linus!

    Håller absolut med Ivana, det är ALLAS ansvar att uppfostra barn, även om naturligtvis föräldrarna har det största ansvaret. Men ibland räcker de inte till (av olika anledningar, inte bara dumhet) och då är det så oerhört viktigt att vi andra står upp och är vuxna. Även om det kan vara jobbigt.

    Men jag kan också hålla med Bella, ”fuck you”-tecknet var kanske att ta i. Samtidigt är det väl kanske osäkert om mamman reagerat om du bara sagt ifrån muntligt? Kanske hade hon bara skrattat bort din invändning och sedan inte behövt bry sig mer, men nu måste du ju ha satt igång en rejäl tankeprocess i henne.

    Men som sagt: bra gjort! Jag gillar’t! 🙂

    1. tinao, ja det var drastiskt, men förhoppningsvis effektivt agerat så att mamman tänker till. om inte annat för att slippa sådana som mig på tåg!

  9. Helt rätt! Jävla unge asså, men ännu mer jävla morsa!
    Fattar att hon satt som en fågelholk efter det du sa, någon borde ha sagt det till henne för länge sedan…

  10. Fint gjort av dig – dvs. att du öppna din mun och sa till. Modigt. Och du har rätt. Barnen blir en mobbare, ja eller, hon var ju det redan. Tyvärr.

    1. wonderland, tack! ja, jag vill inte ens tänka mig hur flickan beter sig på dagis eller skolan mot sina kamrater.

  11. Helt rätt!
    Och mycket bra svarat till den ignoranta modern.
    Jag blir vansinnig på den slapphänta attityden många föräldrar har när det gäller de egna barnen. Allt är tillåtet. Allt är gulligt. Allt fnissas bort. Det ska curlar, gulleduttas och hoppas över tusen gränser. Ungar behöver gränser, ungar behöver disciplin och framför allt behöver ungar lära sig en vettig människosyn och att visa respekt för sina medmänniskor. Men visst, det kanske är meningen att jag ska tycka synd om ignoranta mamman nu, som kanske inte heller fått den uppfostran hon behövt…

    Langa upp båda fuckyoufingrarna nästa gång!

    – Tant Loba, relik 😉

  12. Underbart!

    Själv blir jag så paff när sånt händer att jag inte finner mig och säger ifrån som du gjorde. Så ångrar man sig efteråt när jag kommer på vad jag skulle ha sagt. Underbart att du var så snabb.

  13. Skulle verkligen velat varit där! HELT underbar respons! Speciellt att du sa ifrån till mamman. Förstår inte hur föräldrar kan tycka det är okej att sina barn sitter och är oförskämda och bortskämda. USCH!

    1. charlotte, åh tack! tänkte ens inte på medpassagerarna, de måste ha fått en riktig show!

  14. Nu har jag läst det där inlägget hur många gånger som helst och jag blir så lycklig varje gång. Du e så min idol när du sa sådär åt mamman! jag är helt med dig om allt vad ouppfostrade barn stör. Föräldrar som inte orkar säga till är det värsta jag vet!
    So what om du visade fingret åt ungen – det får hon tåla tycker jag…

    1. jenny, nå fint av dig! egentligen är ju ett fuck you ganska snällt jämfört med ilskan jag egentligen kände just då…

  15. Bra gjort! Speciellt det du sa till mamman.
    Jag jobbar med barn och ibland skulle jag vilja räcka finger åt dom när de säger nåt otäckt nedvärderande till ett annat barn (hemskt egentligen vad hemska barn kan vara i 6-7årsåldern) men det gör jag inte för då skulle jag antagligen bli av med jobbet. Istället blir jag skarp i rösten och försöker prata med barnet och säga att det du sa är absolut inte okej, sen berättar jag även för föräldern som hämtar barnet vad som hänt och det inte är acceptabelt att kalla andra barn (eller vuxna) för bögjävel, fula feta äckliga idiot eller jävla blattehora – som ibland förekommer.
    Barn behöver mötas av vuxna som vågar säger ifrån och föräldrar till barn som inte är uppfostrade behöver också mötas av vuxna som vågar säga ifrån – precis som du gjorde. Än en gång – bra gjort!

    1. anna j, haha, bra att du håller i fingret! shit vad jag skulle suga på att jobba med barn. beundrar ditt tålamod!

  16. Åh, du är så jävla jävla jävla bra! Att du hann bli arg, peka fuck you, tänka och leverera din syrliga kommentar till mamman. Jag stelnar så ofta bara till i sådana situatationer och bannar mig själv i en vecka för att jag bara tog emot. Shit vad du är bra! Jag tycker inte ens fuck you-fingret var onödigt, snarare högst nödvändigt för att ungjäveln och mammajäveln skulle fatta. Jag beundrar dig!

    1. malin, nå tack! jag blev nog lika paff själv över min reaktion. men jag tror det var för att jag hade suttit där och irriterat mig på ungen ett tag och sedan gav hon mig bara en anledning att ryta ifrån…

  17. Så jävla bra!
    Jag avskyr också ouppfostrade ungar. Det du sa till hennes mamma var skitbra.
    Men jag kan inte hjälpa att jag funderar över det här med tjock som skällsord. Å ena sidan så vill man ju inte att barn ska lära sig att tjock är ett skällsord, så man vill ju på det sättet inte visa dem att det skulle vara något negativt när de säger det till en. Å andra sidan så kommer ju de allra flesta fortfarande använda tjock som ett skällsord, och då kanske det är bättre att lära dem att inte säga det alls, om någon, tjocka eller inte.

    1. anna, bra att du tar upp det! du har rätt. tjock borde inte vara ett skällsord. jag kallar mig själv tjock som ett sätt att beskriva min kroppsstorlek, och försöker (så gott det går) att inte lägga en värdering i ordet. men i det här fallet var det tydligt att det användes som ett skällsord, och grejen var ju inte att jag tog illa upp, för det gjorde jag inte, utan att ett litet barn fick kalla folk för, i hennes mun, negativa saker utan att föräldern gjorde något. jag förstår vad du menar fullständigt, men jag tror den viktigaste läxan för barnet att lära sig just i det här fallet var att inte kalla andra för dumma saker.

      1. Då är jag helt med och håller med dig till fullo 🙂
        Jag använder också tjock för att beskriva mig själv btw, jag tycker det är ett utmärkt ord.
        Du verkar vara så himla klok och bra. Jag tror du skulle vara alldeles utmärkt med barn! Däremot inte med deras idiotiska föräldrar kanske^^

      2. anna, haha, tack! nja, mitt tålamod måste bli lite bättre om jag ska ha ungar…

  18. Bra rutet Linus! Den mamman behövde uppfostras. För länge sedan tyvärr…
    Men barn säger ibland saker för att testa, få reaktioner eller för att de i sina huvuden är någon annan precis då, i fantasin som vågar säga de mest fruktansvärda saker (.Jag gjorde själv så ett par gånger när jag var liten men fick snabbt veta hur fel och hur sårande min kommentarer var.) Barn behöver verkligen, och med kraft, får veta när de går över gränser och varför det inte är ok.
    Den här ungen du råkade på skulle haft nytta av att du sa tex: ”Jag tycker inte om att du säger så till mig och till honom, det är inte snällt, det gör mig arg och ledsen och det tror jag att du vet.” Men det du sa till mamman tror jag nog att barnet förstod och kunde ta till sig.

    1. sofietholerus, håller verkligen med dig. barn lär sig genom att gå över gränsen ibland. det värsta var egentligen inte att barnet sa något dumt, utan att det fick göra det för mamman. om barnet inte får veta gränserna hemma så blir det svårt för dem överallt annars.

  19. Ah. Adrenalinkick av bara texten.
    Så himla bra gjort! Jag hoppas att mamman skäms och tänker om, jag hoppas att barnet skäms och tänker om. Barn kan vara så fruktansvärda.

  20. Helt underbart!!! 🙂 Du har helt rätt i din analys av hur barn som får ”bete” sig blir som tonåringar och äldre!! Så mycket respekt för din kommentar till mamman!! Tyvärr kanske det inte gjorde så mycket nytta, den typen av föräldrar brukar inte ta till sig kritik, men det måste känts SÅ skönt för den andre utpekade killen!! *gör vågen* 🙂

    1. pia, tack! ska börja använda uttrycket ”valfri smiley” just eftersom jag vägrar att använda dem på riktigt!

  21. Jag läste inlägget för min 10-åriga dotter och frågade vad hon tycker. Hennes svar var:
    – Jag tycker han gjorde helt rätt!

  22. Jag har tänkt lite till på det här sen jag läste det igår och jag har inte ändrat ståndpunkt vad jag tycker, jag tycker du gjorde rätt.

    Idag uppmuntras vi att vara ärliga och säga vad vi tycker, men allt går inte att säga. Jag tycker inte det är rätt säga till någon att va ful du är eller va tjock du är osv. Ord sårar och man vet inte alls hur mottagaren tar emot alla ärliga kommentarer. En dag kanske en kommentar är den som gör att man inte orkar längre…

    Som sagt, jag jobbar med barn och utöver att bli skarp och säga ifrån så brukar jag även säga till barnet som har sagt nåt oerhört sårande att vi har rätt att tänka precis vad vi vill, våra tankar kan ingen ta ifrån oss men vi har inte rätt att säga det, just för att ord kan såra och göra väldigt ont i den som får höra det.

    Ja, det blev lite rörigt kanske men jag känner att det här är viktigt – jag vill ha en värld där vi alla får plats även om någon faller ur den sk normen – att vara perfekt, vad fan nu det är.

    1. anna j, tycker det är bra resonerande om att man får tänka vad man vill. speciellt för barn som annars bara vill göra det motsatta till vad de inte får göra…

  23. Jag har två barn, fem och sju år. Om/när liknande situationer uppstår brukar jag försöka förklara så neutralt som möjligt, typ att alla ser olika ut, långa, korta, tjocka, smala, blå ögon, bruna ögon osv. Kommentarer av typen ”du är ful” får jag spel av och säger till ”på skarpen”, som det heter.

    Jag förstår mycket väl din reaktion och tycker den var alldeles lysande! Inlägget fick mig att ta en funderare på försäldraskapets vedermödor och glädjeämnen, tack! 😉

  24. Jag tyckte du gjorde helt rätt! På min dotters (4år) förskola märker man klart och tydligt att barnen börjat uppmärksamma att människor ser olika ut. Tyvärr märker man också vilka föräldrar som lärt barnen att alla utseenden är lika mycket värda och man ser sorgligt nog 4åringar som kopplar ihop tjock=ful och så vidare.

    Jag får ibland frågan om eller varför jag är tjock och jag brukar förklara att alla människor ser olika ut och att jag är tjock och någon annan är lång och en tredje är smal och det är precis lika fint att vara smal som att vara tjock. Jag tror inte på att säga till sitt barn ”det var elakt sagt” eller ”nu var du dum” osv vilket gör att barn tror att det är något dåligt med att exempelvis vara tjock.

    Hemma hos mig har vi noll tolerans när det kommer till att kalla människor fula. Det finns inget som är försvarbart med det och jag blir arg när jag hör något sådant. Jag tar mig även rätten att säga till andras ungar om de kallar andra för fula om inte föräldrarna hör eller säger ifrån själva. Jag ser gärna att andra säger till mitt barn om jag inte hör när hon gör eller säger något dumt. Men på den punkten är vi alla olika, jag tror på att vuxna har ett ansvar gentemot alla barn inte bara sina egna.

    1. thenostalchic, håller med dig. tjock ska inte reproduceras som ett negativt ord. för det är det inte, men tyvärr används det så. och så även med flickan jag mötte. och jag tyckte mer synd om mannen hon hade kallat ful än om att hon sa något till mig. hon gjorde bara misstaget att säga något som i hennes huvud var negativt till mig, och jag accepterade det inte.

  25. Bra att du vågade agera! Är så less på den jävla attityden att ”barn får göra vad de vill och andra vuxna får inte säga åt dem”. Det var strongt gjort av dig att bara räcka finger, jag hade antagligen spottat henne i ansiktet. Skulle för övrigt vara väldigt intressant att se vad flickans föräldrar pratar om hemmavid, de kan ju inte ha så fräscht bemötande gentemot andra människor om deras dotter har tagit efter dem. Okej att ens barn kan säga taskiga saker men då måste man ju säga åt dem. Gaah, jag blir så less.

  26. Min spontana reaktion hade säkert varit ”Varför är du så jävla ouppfostrad?” , det hade säkert gett samma reaktion från mamma som ett långfinger, men vissa behöver fan höra sanningen om sina barn.
    Jag har faktiskt en gång svarat ett barn som frågade varför jag är tjock med att jag ätit för mycket godis och glass, det är ju sant, jag är fast i sockerträsket! Hade jag varit elak hade jag sagt ”av samma anledning som din pappa och storasyster är tjock” men ungen är barn till två knarkare så jag hade lite överseende med skiten, dessutom ville jag inte förolämpa hans chilenska knarkare till farsa för det kan ju vara lite vanskligt. Jag såg i hans ögon att han försökte bara vara elak så genom att ge ett riktigt svar tryckte jag till honom mer än vad jag gjort om jag blivit arg och ledsen för det var det han ville att jag skulle bli.

  27. Bra gjort Linus!

    Jag är likadan, jag kan ofta göra spontana ogenomtänkta handlingar som senare kanske kan verka klantiga. Men hellre det att att sitta tyst och sen gå runt resten av dagen och vara arg, inte bara på henne utan också på sig själv för att man inte gjorde något.
    Ibland behöver man verkligen sätta ner foten och visa människor att vissa saker inte är okej. Och då spelar det egentligen inte någon roll om man sätter ner foten på en 50årig man eller en 6årig flicka.

  28. Om vi bortser från sådant som att flickan kanske har typ Touretts syndrom eller liknande, så tycker jag att det var helt rätt att peka fingret mot henne. Eller egentligen inte mot henne, men mot hennes mamma som inte vågade annat än att skratta bort elakheterna (som i lägre åldrar visserligen tillhör, men som ändå inte får skrattas bort).

  29. cool, en liten anekdot om föräldrar som tar i åt andra hållet: En ca. 6-år gammal tjej med familj stod bredvid mig vid Pridetåget o frågade plötsligt ”mamma, varför går det vanliga människor i paraden?” (menande de som inte klätt ut sig) o mamman svarar blixtsnabbt (generat) ”Fia, ALLA människor är vanliga!” Kan säga att jag förstår principen men håller inte med, hehe…

  30. Fast varför bli arg över att kallas tjock? Egentligen är det ju inte annat än en beskrivande ord. Ungen kanske inte la in någon värdering eller något alls i det. Utan hon kanske bara tyckte du var tjock. Det säger ju inget om ditt människovärde, ditt utseende eller något alls. Bara något om din kroppsform. Jag är så jävla trött på att tjock ska vara något taskigt, att det ska vara en förolämpning. Ingen skulle ju förolämpad av att bli kallad smal liksom (eller jo, men generaliserat sett). Hade jag varit du hade jag nog svarat ”Jag är tjock för att jag är tjock! Jag är gjord så. Människor finns i alla olika färger, former och storlekar. Som lego!” eller något annat.

    Däremot var det lite äckligt av ungen att kalla någon ful. Felet ligger nog i att dens mamma hade för vana att kalla folk fula… jag menar, barn lär sig ju av sina föräldrar.

    1. hanna, precis som jag skrev i ett svar till en annan kommentar håller jag med om att tjock inte bör ses som ett nedlåtande ord. dags att reclaima det. men verkligheten är ju att många använder det som ett skällsord. jag blev inte personligen förolämpad av ordet när ungjäveln använde det. men det var helt tydligt menat som en förolämpning från hennes sida. men framför allt var det att hon kallade en man ful som gjorde mig förbannad. när hon sedan sa något som hon ansåg vara negativt till mig, då reagerade jag.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s