Vad är egentligen syftet med Prideparaden?

De flesta utanför hbt-världen förknippar Stockholm Pride med den avslutande paraden. Det är också den delen av festivalen som lockar flest utanför målgruppen.

Folk står i hundratusentals vid Stockholms gator och kollar in när hela regnbågen dansar förbi.

Det finns alltid de som är kritiska till paraden. Så mycket naket! Så mycket sexuellt! Så många löskukar! Mycket av den kritiken har homofoba förtecken, och bör behandlas därefter.

Men det finns annan kritik som jag faktiskt kan förstå. Den handlar om paradens syfte i en tid då flera viktiga kamper har vunnits. Är det så att paraden numera dansar fram samma budskap av slentrian?

Jag tycker det är en intressant fråga, och hbt-rörelsen borde tänka på den, oavsett vilket svar man än må komma fram till. Man bör reflektera kring vad paraden fyller för syfte numera, till skillnad mot för ett år sedan, tio år sedan.

Jag kan inte hjälpa att känna att det är lite larvigt när alla från Dramaten till Svenska kyrkan till AIK till hemtjänstföretag till politiska partier till möbelaffärer ska visa att de minsann inte har något emot hbt-personer.

Och till synes varenda yrkesgrupp vill visa att de minsann även består av hbt-personer. Känslan blir lite: jaha, finns det poliser som är bögar och sjuksköterskor som är flator? Oh my god!

Det är på gränsen till löjligt att påpeka något som numera känns någorlunda självklart.

Behovet av yrkesgrupper att visa att de även består av hbt-personer gör att de istället bara befäster en position vi i stora drag har förflyttat oss ifrån.

Allt det här bottnar ju i att tiderna har förändrats och vi har gjort flera och viktiga framsteg. Tiderna har förändrats, men paraden tågar lite på som om det vore 90-tal. Bara slagorden är andra, bara dräkterna är nya.

Men är paradens syfte detsamma?

Är det detsamma som det en gång var? Då handlade det om att ta plats, visa att vi finns och är en del av samhällets alla delar och att kräva samma respekt och samma rättigheter som majoriteten.

Tågar folk av de anledningarna fortfarande år 2010?

Kanske, kanske inte. Men jag kan konstatera att det paraden står för är ännu mer viktigt i alla de länder där hbt-personer är utsatta för en helt annan diskriminering, förföljelse och våld än vad vi numera är i Sverige.

Länder där man inte är i närheten av det lagliga skydd och de rättigheter vi har.

Vi har kommit relativt långt i Sverige. Det är bra, och något att vara stolt över. Men med det sagt vill jag absolut inte påstå att alla hbt-kamper är vunna. Absolut inte. Det förstår alla ni som läser den här bloggen.

Om alla kamper vore vunna skulle den här bloggen inte ens existera.

Och just därför är Prideparaden fortfarande viktig, även i Sverige. Jag må undra vad paradens syfte är numera, men att den är viktig som festlig och politisk manifestation är tveklöst. Jag känner glädje över en rörelse som åtminstone en gång per år visar hur vital den är.

Och när jag ser människor gå med banderoller som säger: ”Marching for those who can’t”, då går det inte att förneka att hur långt vi än har kommit i vårt land så är vi ett av väldigt få undantag i världen.

Annonser

12 thoughts on “Vad är egentligen syftet med Prideparaden?”

  1. Jag (som heterosexuell småbarnsmamma) tittade glatt på paraden varje år förr, men började så småningom störa mig lite på alla dessa gamla dokusåpadeltagare som alltid stog högst upp på något flak- där de efter flera år utanför rampljuset än en gång fick allas blickar mot sig. Där och då kändes det mer som en parad för exhibitionister än för att manifestera att homosexualitet var helt ok.
    Och här ligger också mitt andra problem med paraden nu när jag har småbarn. Jag vill inte att homosexualitet ska vara något som förknippas med barbröstade tanter, fjäderklädda män eller silversprejade transor, för mina barn. Utan med Ivars mammor, pappas jobbarkompis Olle och grannen längre ner på gatan. Inget att höja på ögonbrynen för.
    Mitt alternativ är någonstans att själv gå med i paraden tillsammans med barnen- så att de ser sig som en del av människor som är utklädda och har kul, istället för åskådare som förundrat betraktar ”de där konstiga”.

    1. lisa, paraden handlar ju inte bara om homosexuella, även om de får mest uppmärksamhet, utan även om andra sexuella minoriteter som bi- och transsexuella till exempel. att stå vid sidan om med sina barn och vad de får för intryck handlar nog mest om att vad man själv ger dem för referensramar. att se paraden och även känna svensson-hbt-personer ger ju en bredare bild än bara något av dem.

  2. Problemet méd pride är inte paraden i sig, utan att man i media väljer att representera HBTQ-världen på ett förenklat sätt. Det är ju bara på senare år media verkligen har skärpt sig och även börjat bevaka politiken istället för ytlig underhållning och det är inget hela HBTQ-världen ska ta ansvar för.

    1. svalin, håller absolut med om att media ger en förenklad bild av paraden (och hela pride) ganska ofta, även om man har blivit bättre med åren. jag vill egentligen bara försöka problematisera paradens syfte år 2010, om inte annat för att problematiserande av sig själv är en viktig del av varje samhällsförändrande rörelse.

  3. Jag kollade bara på drygt den första tredjedelen, eftersom de jag skulle gå med dök upp där, och visst fanns det tjusiga drugor och ekivoka inslag, men det var inte alls den övervägande delen. Snarare blev jag lite förvånad – jag som brukar vara på semester under paraden och mest sett de vanliga småsnuttarna på tv – över hur många avdelningar av typen ”Marching for those who can’t” och stolta föräldrar som gick förbi.

    1. malinka, absolut är paraden betydligt mer blandad än vad medierna återger. det är härligt. jag undrar mest om syftet för de som går i paraden har förändrats med åren.

  4. Okej.
    1) Den allra, allra, allra största delen av de som går i paraden bakom den banderoll/skylt de vill stödja/uppmärksamma, ser ut som ”folk gör mest” i Sommarsverige: t-shirt och shorts. Kanske har de någon skojig huvudbonad eller fjäderboa för att markera att paraden sedan ett decennium tillbaka är BÅDE politik och karneval.

    2) Om man inte vill titta på karnevalsinslag (utklädda och mycket lättklädda personer brukar världen över vara en del av en karneval), bör man kanske undvika paraden helt och hållet. Det finns andra politiska parader (typ 1 maj) utan dessa inslag att se på under året. De flesta åskådare verkar dock uppskatta också de festliga inslagen. Paraddeltagare tar chansen att gå i Stockholms enda återkommande festtåg, och arbetar ibland i månader på sina kostymer.

    3) Det heter inte och är inte längre Homosexuella frigörelseveckan – den som håller något lite koll på medierna, t ex bara en av flera artiklar i Dagens Nyheter, har hört talas om hbt. Det är alltså INTE ett nytt ord för ”homosexuell”, utan b står för Bisexuell och T för transperson. Transperson är ett samlingsbegrepp för transsexuella, transvestiter, transgender och alla som vars biologiska kropp inte stämmer med ens upplevda könsidentitet. Vi har länge varit näst intill osynliga här, men nu har också vi tagit ett kliv framåt.
    Så om både Linus och Lisa tror att Pride och paraden handlar enbart om homosexuella, förstår jag att ni tycker den ser extra konstig ut.

    4) Grattis Lisa, till att vara heterosexuell småbarnsmamma – du har dragit en vinstlott i samhället! Själv har jag som transsexuell ingen chans att bli biologisk (och knappast heller adoptiv-)förälder. Svenska staten kräver nämligen att vi är ogifta, steriliserade samt inte har sparat spermier eller ägg nedfrysta, för att vi ska få nytt juridiskt kön.
    Men gå gärna med i paraden med barnen nästa år! Det är ju du som ger dina barn deras syn på sina medmänniskor, så varför inte visa att en del pojkar (och farbröder) trivs med att ha rosa balklänningar och att det är okej. Eller att det helt enkelt finns olika sätt att vara människa på, och att det inte är så mycket att höja på ögonbrynen för….

    1. lejonel, 1. vet inte vem du riktar dig till med det här. antar att det inte mot mig eftersom jag aldrig har påstått att festivalen skulle vara något annat än vad du beskriver. min enda poäng är att problematisera själva paraden utifrån var vi står 2010. vilket är nödvändigt för alla rörelser som vill hitta de bästa taktikerna för framgång. precis som jag skriver anser jag att paraden är viktig, jag undrar bara hur den hänger med sin tid.

      2. antar att inte heller det här är riktat till mig eftersom jag inte har uttalat mig något om det här.

      3. du har helt rätt, och jag håller med. det är därför jag genomgående i min text pratar om hbt. vad du menar har jag ingen aning om i mitt fall. alla de texter jag har skrivit om hbt-världen och hierarkierna i den borde ha fått dig att förstå att jag mycket väl vet vad hbt står för.

      4. transsexuellas rättigheter är en av de absolut viktigaste politiska frågorna och jag känner en glädje över att de fick så mycket uppmärksamhet under förra veckan. vi båda vet hur jävla ovanligt det är. det har tydliggjort, det vi insatta redan visste, att man bör rösta på de rödgröna eller f! om man vill se förändring på det området.

  5. Hej Linus!
    Jag både tittade på och gick i tåget för första gången i år, och fick en dominerande sammanfattande känsla som är svår att sätta ord på. Som om många där bara njöt av att få känna sig som en liten del i något stort, vilket tyvärr säkerligen är en ovanlig känsla för många av de som gick.
    Jag fick en rejäl självförtroendeboost av att gå med, eftersom syftet med hela tåget för mig är att personligen (helt oavsett vem en är) vara stolt över sig själv.

    Det kanske kan vara så enkelt, att syftet med tåget är att ge deltagarna en känsla av självklar tillhörighet?
    Jag undrar om syftet med tåget borde vara riktat utåt, som medial och politisk påverkan, eller inåt, åt de som deltar?
    Sen vad media gör av det hela är ju alltid svårt att veta i vilket fall.
    Ha det fint!

    1. linn, tack för att du delar med dig av dina erfarenheter. kanske kan tågets syfte vara riktat både utåt och inåt? eller kanske går det inte? kanske grumlas båda syften av det? jag vet inte, jag tycker mest det är fascinerande att fråga sig själv som deltagare varför man deltar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s