Det här är mitt hjärtas sista slag för honom.

En kärlekshistoria skrivs hjärtslag för hjärtslag.

Ibland måste den stanna för att kunna börja igen. Ibland måste det kännas som att man har tagit sitt sista andetag. Att lungan, och historien har punkterats.

För när väl syret återvänder med en kyss, då släpper alla sorger i kroppen.

Det fanns en man med ett hjärta jag förstod. Som skyddade mig från vindarna. Genom håret, och förbi. Den mannen älskade jag mer än jag har någon annan. Genom nätter, och år.

Men till slut, mina axlar kunde inte bära honom, och hans drömmar. Så han flög över haven, till palmerna, till värmen. Jag stannade med saknaden, och fötter beredda att gå vidare.

Men de gick bara i cirklar runt honom.

Han hade tagit solen med sig, och åkt iväg. De där stränderna gick han sedan utan mig. De där fyllorna i värmen utan mig. De där skratten rakt ut i natten utan mig.

Det där hjärtat utan mig.

Och bakom allt, i hörnen, där var den ständigt. Vid mina mungipor, i ögonvrån, under naglarna. Där var den ständigt, min längtan efter honom. Vad jag än gjorde, där var den.

Ett år senare och jag trodde aldrig att kärleken kunde lämna stan, landet, min värld. Och sedan återvända.

Men plötsligt stod han framför mig igen.

Allt i mitt bröst, jag la det i hans hand när han kom. Han smekte min kind, hans andades i min mun. En omfamning så varm, en omfamning för lite. Och hur han sa:

”Du är min enda, och det är allt.”

Han såg inte ut som jag mindes. Ett år är lång tid när man är ung. Han smakade inte heller som jag mindes. Alla amerikanska avgaser, och havsbriser. De måste ha lämnat sina spår i hans mun.

Men han smakade ändå bara som han kan. Jag kunde inte sluta låta tungan krama hans. Ännu en gång. Bara ett år senare. Bara en saknad senare. Bara en kärlek senare.

Vi gjorde allt vi gjorde då. Drack för mycket vin på för dyr restaurang. Satt vid vattnet och såg solen försvinna ner, och upp hos oss. Rökte cigaretter. Mitt hjärta fylldes med honom samtidigt som lungorna med rök.

Och hur jag älskade att han var det sista jag såg innan jag somnade, igen.

Jag vaknade den sista morgonen efter, ställde mig på balkongen som så många gånger förut. Halvvägs upp ångrade solen sig, och molnen skymde himlen. Jag kände dem inom mig.

Om jag hade kunnat skulle tyngden ha släppt om mina axlar. Och jag skulle ha rört mig, jag skulle ha rört mig framåt. För jag visste att jag var tvungen att sluta gå i cirklar runt honom. Jag var tvungen att gå hit, eller dit.

Bara gå, och ta mitt hjärta med mig.

Ett val. Och han hade gett mig ett kvällen innan. Om jag bara flög över haven, skulle den högra sidan av hans säng vara min. En byrålåda var redan tömd för min skull.

”Tänk dig sanden under fötterna”
hade han viskat innan vi hade somnat.

Jag tänkte, kände sanden mellan tårna. Kände hans hand i min, solen mot mitt ansikte. Vinden genom håret, och förbi. Och jag vet hur svårt det är för mig att vara lycklig så fort han går, så fort han inte är i min närhet.

Men hur svårt det än är så har jag mitt liv här. Den största delen av mitt hjärta. Att rycka loss rötterna, jag gör det inte så enkelt. Min lycka är bunden till människor, platser, löften här.

Och han må ha min kärlek, men vi kan inte göra varandra bättre. Snarare kommer tvivlen krypandes, osäkerheter jag trodde att jag var förbi. Vår syn på omvärlden, och hur den ser på oss.

Det skaver där, och har alltid gjort.

Även om jag låg bredvid den enda man jag har älskat så skulle inte det räcka för att göra mig lycklig. Inte där mitt liv är nu, inte där vi är nu. Det skulle inte räcka, åh fan, det skulle inte räcka.

Så jag valde en väg att gå. Stigarna runt hans hjärta, han kommer inte att se mig där längre. Jag släppte handen, stängde dörren. Kände sorgen slå i bröstkorgen.

För första gången i mitt liv insåg jag att jag aldrig kommer att dela mitt liv med honom. Det gjorde mer ont än vad jag hade kunnat föreställa mig. Och tårarna, jag vet inte när de kommer att sluta komma.

En kärlekshistoria skrivs hjärtslag för hjärtslag.

Det här är mitt hjärtas sista slag för honom.

Annonser

14 thoughts on “Det här är mitt hjärtas sista slag för honom.”

  1. Så oerhört vackert och sorgligt, jag kan inte hejda att några tårar letar sig fram och smyger sig osynligt ner över mina kinder samtidigt som min dotter hoppar upp och ner i soffan och låtsas att hon är Peter Pan. Du skriver så fint att det gör ont.

  2. Älskar när du skriver så personliga texter, har nog aldrig läst så personliga och sorliga texter som dina.

    Kommer han inte att flytta tillbaks till Sverige? Eller vill du inte ha med honom att göra även om han återvänder?

    Jag önskar dig lycka till med kärleken Linus!

    1. suzan, tack! som det ser ut kommer han aldrig att flytta tillbaka till sverige. om han gör det så vet jag inte hur vår relation skulle se ut, om vi ens skulle ha någon. det bästa för oss båda är att gå vidare.

  3. jag hade åkt. men det är ju bara jag. och jag gjorde det också, en gång. åkte. lämnade allt som var mitt. min familj, mina vänner. för en kärlek som sedan trampade på mig. ja, jag kanske hade lite dåligt omdöme. men den där nya platsen, jag är kvar där än, och jag har hittat nytt. fint. bättre. fast det här är ju bara min historia.
    lycka till! och ja, jag måste bara säga att jag tycker så mycket om din blogg. ödmjukheten. mycket fint.

    1. en romantiker, fint! och tack! kanske skulle jag också ha åkt om vissa saker var som de skulle. men jag är inte beredd att lämna ett liv jag gillar för vad som helst, för vem som helst, när allt inte är som de borde vara. trist, men sant.

  4. Har spenderat småtimmarna åt att titta runt i din blogg. Beundrar verkligen dig. Funderar på någonting att lägga till, men det blir mest bara klyschor. Så vi kör på en sån!

    Keep up the good work!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s