Jag skulle vilja bögslå några lagergrabbar.

Jag har aldrig varit en grabb. Varje gång jag har försökt rätta in mig i ledet så har jag misslyckats. Jag råkar inte besitta de typiskt ”manliga” egenskaperna och har inte de typiskt ”manliga” intressena.

Så jag har alltid känt mig utanför grabbigheten.

Men grabbigheten har också alltid hållit mig utanför med kommentarer om mitt utseende, frågor om jag är tjej eller bög eller regelrätt utfrysning på något kreativt sätt.

En sommar för fem år ville jag utmana grabbigheten genom att ta ett jobb på det grabbigaste av ställen: ett lager. Av 280 anställda var bara en tiondel kvinnor och de flesta av dem jobbade på kontorsdelen.

Jag gick in med öppna ögon och sinnen för att inte döma ut grabbarna på lagret som just typiska grabbar på lagret. Men det spelade ingen roll. De bekräftade alla mina fördomar och rädslor.

Redan första dagen fick jag smaka på jargongen:

”Kalle, om du inte skyndar dig så får du en kuk i arslet!”

”Fan vad nice hon lät på telefonen då, kanske nyknullad?”

”Ta inte med dig flickvännen på utlandsresan, de blir bara sura om du gluttar på andra brudar på beachen.”

Jag undrade om jag hade hamnat i helvetet.

Den värsta av grabbarna pratade bred skånska och kallade alla sysslor jag utförde för fjollerier. Han ville markera att det jag gjorde var mindre värt efter den enkla formeln fjolligt = omanligt = kvinnligt = mindre värt.

Han gillade också att använda uttrycket ”bögslå” när han pratade om någon fotbollsmatch han hade sett: ”Någon borde bögslå den där jävla blinda domaren.”

Jag fattade aldrig vad ”bögslå” betydde. Att slå någon så hårt och länge som man borde göra med alla bögar? Eller är det att slå så fjolligt som bara bögar kan, typ örfila?

Vilket trevligt mysterium.

Hela sommaren hörde jag den här förnedrande jargongen. Jag visste inte om den indirekt var menad för mig, som en hint. Men det spelade ingen roll, jag tog åt mig vilket som.

Jag kände mig sårbar, med blottad hals.

Jag vågade inte säga emot en enda gång. Inte en enda gång. Jag klädde mig i mina mest neutrala kläder, sa så lite som möjligt, undvek att nämna att jag hade pluggat genusvetenskap.

Jag blev ett rädd litet barn.

Jag ser mig själv som en någorlunda stark och hårdhudad person som inte är rädd för att säga vad jag tycker, stå upp för mig själv och inte ta någon skit.

Men helt tydligt har jag inte alltid varit så.

Varje gång jag tänker på den där sommaren på lagret, mitt misslyckade försök att bli en i grabbgänget, så tänker jag att jag skulle vilja göra om det nu.

För då skulle jag lära dem en helt ny innebörd av ”bögslå”.

Annonser

4 thoughts on “Jag skulle vilja bögslå några lagergrabbar.”

  1. Googlade på ordet ”bögslå”. De två första sidorna på google innehåller länkar som hänvisar till din blogg. Det verkar som den har en viss genomslagskraft. 🙂

  2. Åh, jag tror det var på min arbetsplats du var på.
    Jag har iofs mest uppmärksammat den grabbiga mentaliteten på det sättet de snackar om kvinnor.
    Men det inkluderar med all säkerhet snack om bögar på diverse nedsättande sätt.

    Det där är nog något som genomsyrar hela samhället i stort, tror jag.

    Vi hade en kick-off nyligen för mitt jobb och hade hyrt in en ståuppare som drog ner mest skratt när han drog skämt om just ”tvålen i duschen” och att en del chefen var lite ”fjolliga”.

    Märkligt.

    1. eva, ja tyvärr är det nog många arbetsplatser som stinker av gubbskämt och grabbig jargong. det är så trist att gå till jobbet då.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s