Vad man gör när man tror att ingen ser.

Jag ser honom genom bastufönstret medan jag svettas ut all överskottsenergi efter simpasset. Han är ett muskelknippe med rakat huvud och tatueringar över halva kroppen varav en är svenska flaggan.

Han ser hotfull ut.

Jag har mött män med liknande utseenden förut i mitt liv. Ingen av dem har gillat mig. Så jag tänker att jag ska sitta i bastun i tio timmar om det så behövs för att slippa möta honom.

Sedan tänker jag att jag är dum i huvudet som fyller det med förutfattade meningar om människor jag inte känner. Jag tänker att jag är fördomsfull och inskränkt.

Allt jag inte vill vara.

Så jag reser på mig för att gå ut ur bastun. Men då börjar han plötsligt springa och skvätta vatten på sig själv. Han duschar inte, utan skvätter bara vatten på sig själv och hoppar till varenda gång vattnet träffar honom.

Jag stannar i bastun.

Det är bland det konstigaste jag någonsin har sett. För det ser så oerhört märkligt ut. En vuxen musklig man med rakat hår och tatueringar springer runt naken och skvätter vatten på sig själv.

Han skriker gälla skrik varje gång vattnet träffar honom.

Men efter ett tag börjar han faktiskt duscha en kroppsdel noga. Analhålet. Han böjer sig framåt, särar på skinkorna med händerna och låter duschvattnet porla in i hans cherry.

Denna procedur gör han om minst fem gånger.

Jag sitter där i bastun med munnen öppen av förvåning. Tänker att han måste vara galen. Sedan kommer jag på: han tror säkert att ingen ser honom. Klockan är sju på morgonen. Omklädningsrummet och duscharna är tomma.

Han vet helt enkelt inte att någon, att jag, ser honom. Han beter sig som om han vore ensam i sitt eget hem. Och vi vet alla att vem som helst kan göra galna saker då.

Jag har ju för fan bränt kuken på en ugnslucka liksom.

Efter ett tag slutar mannen ”duscha” och går in i omklädningsrummet. Först efter tio minuter lämnar jag bastun. All min energi har svettats ur mig efter en timme i bastujäveln.

Men hela historien lärde mig en viktig läxa: ha aldrig förutfattade meningar.

Annonser

8 thoughts on “Vad man gör när man tror att ingen ser.”

    1. pia, åh den är ju klar. det är själva formgivningen som tar sin tid då jag har en ganska avancerad idé och jag tyvärr inte är så begåvad estetiskt. men innan hösten är målet. tack för tipset!

  1. Själv är jag bara chockad att du är på badhuset så tidigt. Jag menar, klockan sju är det ju bara gamla tanter och gubbar som går och badar.
    Hur som helst: Du kan skatta dig lycklig att du fick möjlighet att se en grej som denna, det är så sällan man får möjlighet att se folk plocka av masken. Onyktra människor räknas inte (de visar snarare något slags ofrivilligt riktigt jag, eller hur man nu ska uttrycka sig. Det är i alla fall skillnad där).

    1. sb, haha! tyvärr måste jag vara där tidigt för att undvika de riktigt jobbiga typerna. dessutom tycker jag om när det är folktomt och jag kan simma så snabbt jag vill. och visst är det häftigt att se människor utan mask, även om det var lite väl märkligt i detta fallet…

    1. tildaf, jag har bilden fastetsad i mitt huvud på repeat. måste se något nytt chockande…

  2. Alltsa, det har var en helt underbar historia! Heeelt underbar! Och Linus, den har gangen fick du mig att skratta fore kl 9.00 pa morgonen. Tror att du ar min nya husgud!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s