Att piskas framåt, och bakåt.

Det är få som har berört mig lika mycket som Sophie Zelmani. Hon sjunger sina små konstverk rakt in i örat, rakt in i kroppen. Hon sjunger i Got to Stop:

”I’ve got to stop damning, damning time for it’s aging me.”

I slutet hörs en piska hålla takten. Det är kanske det mest överraskande inslaget hennes åtta album har erbjudit.

Folk har frågat henne varför det hörs en piska, och hon har aldrig svarat dem.

Jag tror att jag kan svara åt henne.

En piska mot din bara rygg. För att få dig att stanna upp, för att få dig att fortsätta. För att styra dig, kontrollera dig.

Våld kommer i många former, det här är bara en av dem. Kärlek kommer i många former, det här är bara en av dem.

Och inget våld är värre än det man brukar mot sig själv.

Jag har utstått många former av våld, och många former av kärlek. Jag har älskat många, och många mer än mig själv.

Jag har piskat mig själv blodig, och andra har gjort det åt mig. För att ändra mig, och min riktning i livet.

Alltid så framgångsrikt.

Ibland är det först vid avgrunden som insikten kommer. Som ögonen öppnas för att livet man lever inte är ens eget. Piskslagen mot mig själv har fastnat.

Som minnen på min kropp, ärr som visar vem jag en gång var.

Jag hör Sophie Zelmani sjunga: ”I’m only heading, until you say stop”. Men nej, det behöver aldrig ta slut. Varje slut är bara en ny början.

Börja om.

Annonser

2 thoughts on “Att piskas framåt, och bakåt.”

  1. Jag har länge undrat om du som ofta skriver om filmer och serier med hbt-tema brukar lyssna på musik som handlar om det? T.ex. antony and the johnsons fantastiska ”for today i am a boy” som handlar om hur det känns att vara liten pojke och drömma om att bli kvinna när man blir stor, eller ”cripple and the starfish”, den mest hjärtskärande låten om att bli misshandlad av någon man älskar (i och för sig inget speciellt hbt-igt över den låten förutom att han som sjunger är transsexuell). När jag först hörde dom låtarna älskade jag dom, när jag läste texterna började jag gråta..

    Eller t.ex. queerpolitiska The hidden cameras låt ”ban marriage”… eller liknande.. http://www.thehiddencameras.com/html/ban.asx

    1. n, åh intressant fråga! tyvärr kan jag känna att jag har sämre koll än vad jag vill. bögartister som rufus wainwright har inte gett mig så mycket. men jag älskar antony! fantastisk. det finns ju en del hbt-artister. sigur ros-sångaren jonsi t ex, men jag har märkt att de som är hbt och sjunger sällan sjunger ”hbt-igt”. de brukar oftast berätta historier eller sjunga könsneutralt. jag gillar det överlag, det könsneutrala. bland de bästa är exempelvis lesbianer som tracy chapman och tanita tikaram, två av mina absoluta favoriter.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s