Att säga ja till sex när man egentligen menar nej.

När ett nej blir till ett ja, men egentligen är ett nej.

Det finns många som har sagt ja istället för nej till sex bara för att de har velat få det överstökat, för att de har varit rädda för vad ett nej skulle skapa för reaktion eller för att de känner att det förväntas av dem.

Jag tror att allt för många av oss har varit i den situationen där vi inte har velat ha sex, men har haft det ändå.

Varje gång jag pratar om det med vänner och bekanta verkar det som att de flesta tycker att det är ok. Att det bara är ”så det är”. För det är ju ingen våldtäkt. För det är ju inget övergrepp. För att man lät det ske.

Men det är inte så enkelt.

En bekant till en bekant berättade en tragisk historia för mig en gång. Hon hade träffat en kille som var jävligt inne på det här med wet sex, att man kissar på varandra.

Min bekants bekanta var inte speciellt intresserad av att kissa någon annanstans än i en toalettstol, men när hon fick frågan så svarade hon ja. Hon ville det inte, men hon kände sig pressad.

Att deras relation hängde på det.

Så killen snurrade in hela sig i plastfolie och sedan kissade min bekants bekanta över hela honom. Sedan bytte de av varandra och hon plastfolierade sig och fick urin över hela sig.

Min bekants bekanta sa efteråt att det var det äckligaste hon hade varit med om. Och jag frågade då varför hon hade ställt upp på det. Och hon hade inget bra svar. Hon bara grät.

Det är kanske en extrem historia, men den visar hur lätt ens vilja kan manipuleras i sexuella relationer. Hur ett nej plötsligt blir ett ja.

Efter att min kille hade våldtagit mig så ville jag inte ha sex med honom igen. Men jag hade det ändå, regelbundet. Jag sa aldrig nej. Jag bara lät det ske.

Av rädsla för allt möjligt. För vad han skulle göra med mig om jag sa nej. För vad jag skulle göra om han lämnade mig. Så jag lät det ske. Jag kände mig alltid tom efteråt. För att jag lät honom göra vad han ville.

Min vilja. Den var död.

När ett nej blir till ett ja, men egentligen är ett nej. Vi måste börja att prata om det mer. Om vilka strukturer och mekanismer som gör att vi bortser från vår egen vilja. Om rädslan för att säga nej, om rädslan för hur ett nej ska tas emot.

Det handlar inte bara om de vi har sex med. Det handlar inte bara om att vissa av dem är kräk som manipulerar fram ett ja.

Det handlar om patriarkala maktstrukturer och om en våldtäktskultur som har skapat våra föreställningar om vad som förväntas och krävs av oss i sexuella relationer.

I en kultur där ett nej inte respekteras, är det konstigt om vi har gett upp och bara säger ja?

Annonser

6 thoughts on “Att säga ja till sex när man egentligen menar nej.”

  1. Jag har också varit i ett sånt förhållande där mitt ja var underförstått. Jag kunde inte säga nej för jag ville igår och bla bla bla…
    Något jag stört mig på länge är att det i svensk lagstiftning fokuseras så mycket på det där med nejet, som att en kropp är öppen tills man stänger den! Våldtäkt är det bara när man sagt nej, inte ifall man inte sagt ja, eller det är så det känns iallafall. Ifall någon trycker kuken i mig innan jag hinner säga nej och sen slutar när jag säger ifrån, ja då är det tveksamt om det är våldtäkt för han slutade ju när jag sa ifrån.

    1. tildaf, tycker också det där tveksamt. utan ett ja, genom ord eller handling, är det ett nej.

  2. Även om man säger ”ok” kan man ändå få en känsla av att vara utnyttjad eller använd om man sa det av fel anledning, dvs trots att man egentligen inte ville. Får man då skylla sig själv?

    Jag tycker att alla har ansvar för att försäkra sig om att den man har sex med verkligen vill ha sex. Självklart kan man aldrig veta till 100%, men man borde ju, även för sin egen skull, vara intresserad av att göra sitt bästa för att vara så säker som möjligt.

    En del verkar ju tycka att det är helt ok att tjata sig till sex, eller att bli sur om den andra inte vill!

    1. anna, håller med. en pojkvän till mig tjatade ibland efter sex. jag skällde ut honom varje gång. för varför vill han ha sex med mig trots att han vet att jag egentligen inte vill?

  3. Vad bra att du tar upp detta! Minns – den relevanta i sammanhanget – kampanjen okejsex.nu som drog igång för några år sedan där man tog upp att det finns många sätt att säga nej på med kroppen! Något som tydligen ”inte räknas” för vissa typer av människor. Jag är av åsikten att sex ska vara lustfyllt, roligt och bra för båda/alla parter. När det uppenbarligen inte är så så är det ju ett annat sätt att säga nej.

    Håller med anna om att man har ett ansvar att försäkra sig om att den man har sex med verkligen vill. Att göra något för någon annan är dock en annan sak anser jag, det kan man göra av kärlek men man ska själv tycka det är okej och definitivt inte äcklas av det eller känna sig tom efteråt.

    1. misslinisen, precis. det är skillnad mellan att vilja ge den andre njutning och att inte vara på humör. jag har sugit av killar för att jag har velat för att de har velat och det har varit ok för min del. andra gånger har jag inte velat men ställt upp ändå.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s