Därför hatar jag matbutikskassörskor.

Kassörskor i matbutiker. Jag kan fortfarande hata dem. De är onda. De tar varorna på bandet, och jag får betala med skam.

Under alla år då jag först hetsåt och sedan utvecklade bulimi var kassörskorna mina värsta fiender. De fick varje dag se vad det var jag köpte. Allt snask, allt fett, allt socker. De fick se det varje dag.

Jag började tro att de såg igenom mig. Att de såg det patetiska fetto som jag själv såg varje dag i spegeln.

Jag gick till olika matbutiker. Valde alltid en ny kassörska. Jag förde anteckningar i huvudet om vilken kassörska jag hade varit hos de senaste gångerna. Jag började att använda olika klädstilar för att förvilla dem.

Jag har stött på människor som inte förstår varför bulimi och anorexi ses som sjukdomar.

DET ÄR JU BARA ATT BÖRJA ÄTA ELLER SLUTA SPY UPP ALL MAT.

Det är inte så. Det är inte så om man fyller alla tankar med hur man ska kunna lura matbutikskassörskor som fullständigt skiter i vad man handlar av dem. Men för mig var det så oerhört viktigt.

Det var att lura kassörskor, hitta på ursäkter för att kunna spy upp, gömma alla påsar med snacks som jag hade tryckt i mig kvällen innan. Det var att varenda minut av varje timme tänka på mitt utseende, hur fet jag var och hur alla tyckte att jag var ful.

Och oförmågan att ta mig ut ur det. Alla misslyckade försök att hålla mig borta från att stoppa fingrarna i halsen. Det var att vinna över en sjukdom som höll mig fast i åratal.

Nu när jag inte har haft bulimi på flera år. Vissa dagar spelar det ingen roll. Jag går till min matbutik och kan fortfarande känna skam över vad jag handlar.

Jag kan fortfarande känna att kassörskan skrattar inombords åt fettot som står framför henne.

Men även om det skrattet kan göra ont, vet jag att mina sår inte läks av att jag ger de tankarna rätt.

Annonser

21 thoughts on “Därför hatar jag matbutikskassörskor.”

  1. Snälla raring…ingen kassörska skrattar åt dig…dom struntar i vad du äter…så hata inte kassörskor längre,du slösar energi.

    1. mia, haha! äh, du jobbar ju bara extra. och jag tror att du hatar kassörskor minst lika mycket som du hatar dina egna kunder, syrran!

  2. Herregud vad du gnäller som ett AS, men jag antar att det är lite så det är i Sverige, staten ska ta hand om en, alla ens problem är sjukdomar, och det är alltid någon annans fel. I ditt fall; maten, kassörskan och ja.. vad mer, den där chips påsen som ingen tvingade i dig.
    Jävla ärkefetto. Låter lite som dem där tjocka amerikanerna som wajjnar hela tiden.

    Du tror inte att kassörskan träffar mer än hundra olika personer med tusen olika varore varje dag?
    Fuck, när jag serverade öl så glömde jag bort personen så fort jag tog betalt. Fick liksom hålla ut ölen och hoppas på att någon tog den.

    _du_ _är_ _en_ _självupptagen_ _fitta_

    1. seivan, nämen är du fortfarande vid liv? du har sannerligen laddat upp bitterhetsbatterierna. i din värld finns det kanske inga sjukdomar, bara svagheter. lycka till med det!

  3. Hög igenkänningsfaktor. Så där tänker jag också ibland. Men jag är för lat för att orka bry mig. Jag köper mina kinapuffar hur många påsar jag vill. Men i perioder går jag till inte närmsta Ica. Om det beror på den extra motionen eller att jag tänker på vad kassörskorna tänker om min godiskonsumtion låter jag vara osagt.
    Eller pizza. Haha. När man kommer in och pizzabagarn säger ”En calzone och en shish kebab?”. Då känner man att man kanske beställt samma sak för många gånger.

    1. veronika, haha! åh jag hade pizzagrejen ett tag också. några söndagar i rad som bakispizzan kändes lockande. slutade med det direkt. gick till den andra pizzerian och fick matförgiftning istället. typiskt.

  4. Hoppsan, så trevliga människor det var här då!

    Jag antar att det egentligen inte handlar om kassörskorna alls, de symboliserar bara den dömande blicken utifrån.

    Annars hade jag kunnat försäkra att man som kassörska inte tänker på vad folk handlar, såvida de inte försöker flirta med en eller uppträder särskilt konstigt. Och då snackar vi konstigt som i riktigt jävla märkligt. Vardagskonstigt räknas inte.

    Med det sagt kommer min gamla högstadiekompis Josse nog aldrig glömma när först en burk vaselin, sedan ett paket kondomer och till sist en porrtidning kom glidande (!) fram på bandet. Men det hör också till kategorin ”riktigt jävla märkligt”.

    1. malinka, precis, det handlar om de dömande blickarna utifrån, de som faktiskt existerar, och de som bara existerar i ens eget huvud. bra exempel förresten!

  5. Jag mår så sjukt illa åt er som kommenterar här. Gnälla på att Linus klagar, hallå, nu klagar ni ju själva? På någonting som handlar om en sjukdom? Missade ni texten i inlägget eller? Det är inte så lätt som att bara sluta äta eller sluta spy!

    1. candy, antar att du menar seivan. jag tror att han bara behöver lära sig lite tuffa lektioner i livet så kommer även han bli trevlig.

  6. Om vi säger så här: Seivan, det är inte tvunget att läsa bloggar man inte vill, så skrapa bort bokmärket du har till Linus sida så ska du se att det går för dig också en dag.
    _ _ du verkar _ _ inte_ frisk

  7. Om kassörskors tankar ingen aning
    däremot finns kundvagnsspaning
    människor som i smyg kollar
    vad andra har i sina kundvagnar
    Ingen handlar bara nyttig mat
    det är faktiskt sant
    Vissa super sig plakat
    andra döver ångest med mat
    medan några ägnar sig åt näthat (se ivan)

  8. Jag tänker inte säga att jag förstår det du skriver, för det vore idioti. Jag har aldrig haft någon sån där sjukdom.

    Däremot kan jag förstå känslan till viss del. Det här med att man tror andra dömmer. Pizzeriahistorien känner jag igen. Jag försöker att variera mellan två så jag inte ska visa mig för ofta.

    Men min största issue är snarare bussen. Det här med att åka för få busshållplatser. Det känns som att alla tittar om man bara åker 1 hållplats. Så ibland har jag åkt en extra bara för att inte kliva av på första som kommer. Även om de givetvis inte har nån aning om varför jag åker buss. Jag kanske har jätteont i benet eller är sen eller vad som helst.

    Men ändå, tramsar jag så. Gång på gång.

    Bara för att jag inte vill bli förknippad som lat. (Tror iofs att det har o göra mycket med min uppväxt, att jag fått höra att jag är så slö osv, för att jag inte tränat lika aktivt som mina syskon..).

    Bra att du är ur sjukdomen, och bra att du kan skriva om det så att alla andra också kan få tänka till!

    Keep up the good work..

    1. martina, bra exempel på hur vi alla nojar oss över egentliga skitsaker som alla handlar om att vi är så bekymrade om andras åsikter om oss. vi borde bara sluta bry oss. jag skiter i vad andra gör, köper, åker osv. så vi ska nog bara försöka sluta bry oss så mycket.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s