(Miss)lyckade försök att våldta mig.

Vid tre tillfällen har män försökt våldta mig. Två försök misslyckades. Ett lyckades. Till min olycka.

Jag våldtogs av han jag älskade. Tills blodet rann, och min kärlek med den. En livsförändrande upplevelse. Som fick mig att omtolka allt. Som fick mig att tvivla kring det här med kärlek.

Som gjorde mig kärleksmässigt handikappad så länge, så länge. Men jag kom ur det, hittade lyckan i den vackraste killen i världen.

Men det hindrade inte män från att tro att min kropp var deras att ta. Bara så där.

Det första misslyckade försöket inträffade en januarikväll i Stockholms tunnelbana för ett och ett halvt år sedan. På en folktom perrong. En man kom bakifrån i rulltrappan, fällde mig så jag ramlade raklång på marken.

Helt plötsligt var hans läppar, hans tunga över mitt ansikte. Inuti min mun. Hans händer rev i mina kläder, smekte mig mellan benen.

Han låg ovanpå mig, försökte komma innanför mina kläder, innanför mig. Han lyckades inte, jag lyckades, sparka bort honom. När jag kom ovan jord igen upptäckte jag att min gylf var öppen.

Jag anmälde aldrig händelsen till polisen.

Det andra misslyckade försöket inträffade i mars i år. Jag hade varit ute och druckit och dansat, tog en taxi hem. Men taxichauffören tyckte tydligen att mitt hem fanns i hans byxor. Han åkte en konstig väg. Stannade plötsligt på en bakgata i området jag växte upp i som ung.

Chauffören gick ur bilen, öppnade dörren till baksätet där jag satt. Han greppade tag om min jacka, drog mig till sig, tog mig mellan benen. Jag började att sparka, sparka, sparka. Slå honom med min väska. Lyckades öppna dörren på andra sidan.

Jag sparkade till slut bort honom och kunde kräla mig ut på andra sidan. Sedan sprang jag, som vinden. På min barndoms gator, ända hem.

Jag anmälde aldrig händelsen till polisen.

Vid tre tillfällen har män försökt våldta mig. Två försök misslyckades. Ett lyckades. Men alla tre lyckades komma undan med det.

För att jag lät dem.

Annonser

16 thoughts on “(Miss)lyckade försök att våldta mig.”

  1. åh, det är smärtsamt att läsa sånt här. jag tycker givetvis att du borde ha anmält, men jag antar att du hade dina skäl att låta bli. jag tycker iaf det är väldigt starkt att skriva om det. jag hoppas verkligen att det aldrig händer igen.

  2. Jättebra att du skriver om detta Linus. Det pratas alldeles för lite om våldtäkt på män. De flesta män verkar leva i en fantasivärld där män bara blir våldtagna i fängelse…

    Kram påre!

  3. Jättebra skrivet! Jag hade ingen aning om att det var på det sättet! Känns ju nästan lite som att sjuka människor tror att gaykillar är up for grabs mer än vad tjejer är när vi rör oss på stan i vår ensamhet.
    Det är ju dumt att inte anmäla, för ens egen skull, men när man är mitt i den situationen så kan det kännas lättare att bara gå hem och låsa dörren om sig och få glömma.
    För ett par år sen blev jag utsatt av en killkompis som sov över hos mig. Han försökte ligga med mig när jag sov och jag vaknade av att han hade ena handen i mina trosor. Jag blev så rädd så jag låg bara apatisk och stirrade in i väggen medan jag knep ihop mina ben tills han fattade att han inte skulle ”få något” och gick. Vi är inte vänner sedan dess! Jag kan ångra nu att jag inte anmälde särskilt för jag vet att han inte fattar varför jag är arg på honom(!) och jag är orolig att han ska utsätta andra tjejer, han är ganska populär. Jag orkade bara inte med hela karusellen att försöka förklara varför en snubbe sov över hos mig i min säng om jag nu inte ville ligga med honom.

    1. matilda, usch vilken hemsk historia. jag känner så många som har varit om liknande saker som du och jag. och som inte heller har gjort något åt det. även om det är förståeligt att vi inte har orkat, är det problematiskt. för tänk att alla de knäppskallar som har förgripit sig på oss fortfarande går fria?

  4. Vad obehagligt att läsa om, men vad bra att du berättar. En anmälan (eller tre) hade så klart också varit bra, men på det här sättet sprider du iaf informationen om att det existerar.

    1. veronika, jag försker bara lyfta frågan. få folk att inse att det existerar. jag ångrar bittert att jag inte anmälde, det här får var the next best thing.

  5. Så himla hemskt! Jag trodde knappt att sånt hände. Eller jo, jag vet att våldtäckt finns och händer, men jag trodde mer det var av sorten ”någon i personens närhet” a la pojk/flickvän, förälder, kusin, kompis, you name it. Jag trodde verkligen inte att folk faktiskt blev påhoppade bara sådär.

    Men i vilket fall som så är det fruktansvärt! Det är starkt av dig att skriva om det här!

    1. cornelia, jag trodde inte heller att det existerade. jag känner många som har blivit förgripna av folk de känner, men ingen som har blivit överfallen ute. men nu vet jag att det existerar for real. tyvärr. men det är bara göra det bästa utav det och försöka lyfta alla andra utsatta män ur skuggorna.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s