12 bästa bögfilmerna: Milk.

3. Milk (USA)

Milk handlar om Harvey Milk som var den förste öppet homosexuella mannen att väljas till ett officiellt ämbete i USA. Han var från början en man med jobb på en investmentbank på Wall Street, långt in i garderoben. Men på några år förvandlades han till en dedikerad aktivist för hbt-rättigheter i gaymeckat San Franscisco.

Tack vare ett synnerligt bra anlag för pr lyckades han få stöd av allt från affärsmän, aktivister till fackföreningar och pensionärer. Men han var självklart en lika hatad som älskad man. Hbt-rättigheter var det inte många som gav mycket för i 70-talets USA. Och vid 48 års ålder mördades Harvey Milk av en böghatande kollega i kommunstyrelsen.

Redan efter två minuter in i filmen har tårarna börjat rinna nerför mina kinder. Det här är inte vilken film som helst för mig. Den är närmare än så. Det är en film som beskriver en rörelse som kämpade för mina och många andras rättigheter.

Trots att det är ett hav mellan oss i Sverige och de i USA, både politiskt och geografiskt, har kampen varit densamma. En kamp som ännu inte är vunnen, någonstans i världen. Men jag finner, trots dess sorgliga slut, en stor tröst i Milk.

Milk är en fruktansvärt välgjord biopic. Regissören Gus Van Sant har lyckats skapa en ovanlig känsla för 70-talets amerikanska hbt-kamp. Med hjälp av svartvita autentiska arkivbilder på demonstrationer, polisrazzior och tv-nyheter lyckas han skapa en oerhörd närhet. Det är som att det hände nyss, här om året. Det ger filmen en tyngd som inte går att bortse ifrån.

Filmen är också otroligt smart skriven av den unge Dustin Lance Black. Trots att man vet hur filmen slutar redan efter två minuter så lyckas Van Sant och Black att hålla spänningen och nerven uppe genom hela filmen.

Men över allt annat är detta Sean Penns film. Han ÄR Harvey Milk. En charmig, driven och modig man, som samtidigt var egocentrisk, sexistisk och helst ville ha en man som kunde agera hemmafru åt honom.

Det skulle ha varit lätt att reducera Harvey Milk till en aktivistfjolla som dog en för tidig död. Men Sean Penn lyckas göra Harvey Milk till en människa. Det är en fenomenal demonstration av skådespelarkonst i världsklass.

Men Sean Penn håller inte ensam upp filmen. Den är välspelad in i minsta statistroll. Jag måste lyfta fram James Franco som Harvey Milks långvarige partner Scott. James Franco är filmens och Harveys bankande och blödande hjärta. Det är han som är den enda som verkligen älskar människan Harvey, och den enda som Harvey älskar tillbaka. Det är en kärlekshistoria som får agera lite i kulisserna i filmen, men som är så stark att jag minns den lika mycket som resten av filmen.

Milk är inte vilken film som helst för mig. Den är närmare än så. Det är en film som beskriver en rörelse som kämpade för mina och många andras rättigheter för 30 år sedan. Och det som gör mig så oerhört ledsen är att kampen i filmen är samma som förs nu, 30 år senare. Det har knappt hänt någonting.

I filmen röstade man om Proposition 6 som ville förbjuda homosexuella (och de stödde dem) från att vara lärare. I november 2008 röstade man i Kalifornien igenom Proposition 8 som förbjuder homosexuella äktenskap. Det har knappt hänt någonting. Det är ett hjärtskärande faktum.

Men det jag ändå finner i Milk är tröst och hopp. Jag ser dedikationen, raseriet, hängivenheten i kampen för lika rättigheter. För att kärleken ska vinna. Jag inspireras, jag drömmer om att en annan samhällsordning är möjlig. Vi måste skrika högre, riva hårdare och aldrig, aldrig ge upp.

Det är Harvey Milks arv. Och jag tänker förvalta det.

-

De 12 bästa bögfilmerna

12. Plata Quemada
11. Were the World Mine
10. Patrik 1,5
9. Mannen som elsket Yngve
8. Big Eden
7. Bangkok Love Story
6. Yossi & Jagger
5. Beautiful Thing
4. Shelter

About these ads

8 responses to “12 bästa bögfilmerna: Milk.

  1. Ja, Milk var en underbar film. Ett riktigt fint porträtt av Harvey. Sean Penn var otrolig som vanligt! Han förtjänar verkligen alla oscars som slängs på honom.

  2. Ja, Milk är verkligen jättebra, en får hopp och inspiration och känner att om han kunde skaffa sig den positionen och inflytandet så kan ju jag med. Eller någon annan. Men VAR är alla kvinnor i filmen?

    • t, bra reflektion! jag tror att huvudpersonerna är män för att det var så det var. men varför så få kvinnor på gator och torg bland aktivister? var the castro bögarnas ställe? intressant.

  3. Pingback: 12 bästa bögfilmerna: Le Temps Qui Reste. «

  4. Pingback: 12 bästa bögfilmerna: Brokeback Mountain. «

  5. Jag slänger mig på hyllningskören här. Milk är en underbar och stark film i mina ögon. Det var ju en kvinna (Anne Kronenberg) som togs in i aktivistgruppen, och männen var mycket skeptiska till detta. Jag tror det är som du nämnde; att det var så det var på den tiden. Och jag tycker filmen gör ett mycket fint och tidstypiskt porträtt av en människa med både goda och dåliga sidor, och av kampen för mänskliga rättigheter som aldrig tar slut.
    Jag ser fram emot film nr 1, Linus! Dina tips är riktigt inspirerande. Några filmer har jag sett, andra har jag fått ögonen upp för efter du har skrivit om dem.

    • bric, tror du har rätt. att det är ett typiskt tidsdokument, och vi vet ju att bögarna alltid har tagit plats på de lesbiskas bekostnad.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s